Hög inflation bäddar för räntehöjning

Inflationen föll i september, men inte så mycket som väntat. De fortsatt kraftiga prishöjningarna – inte minst i tjänstesektorn – ökar sannolikheten för att Riksbanken höjer styrräntan i november efter rekordsviten på åtta räntehöjningar i rad sedan våren 2022.

Inflationen en viktig pusselbit för Riksbankschef Erik Thedéens kommande räntebeslut. Arkivbild.

Inflationen en viktig pusselbit för Riksbankschef Erik Thedéens kommande räntebeslut. Arkivbild.

Foto: Stefan Jerrevång/TT

Ekonomi2023-10-13 08:00

De oväntat stora prishöjningarna i september fick marknaden att göra helt om i sin syn på vad Riksbanken gör på nästa räntemöte.

Sannolikheten för att det blir en nionde räntehöjning på raken i november har lyft till över 60 procent i prissättningen på räntemarknaden. Före inflationssiffrorna låg den på cirka 30 procent.

Inflationen – prisökningarna i årstakt – föll förvisso till 6,5 procent enligt måttet KPI, från 7,5 procent i augusti. Men marknaden, ledande ekonomer och Riksbanken hade väntat sig en större nedgång.

– Det här är ingenting Riksbanken vill se. Man har en liten tolerans för överraskningar på uppåtsidan. Men på marginalen ökar det här sannolikheten att Riksbanken höjer i november, säger Susanne Spector, chef för makroekonomisk analys på storbanken Nordea.

– Det här visar att inflationsnedgången i Sverige går långsammare än väntat, tillägger hon.

"Importerar mer inflation"

Den svaga kronan, som noterade ett historiskt bottenrekord vid 12 kronor per euro i september, är en faktor som gör det svårare för Sverige än andra länder att få ned det ovanligt höga inflationstrycket.

– Vi importerar mer inflation än andra. Det finns vissa likheter mellan Norge och Sverige. Men tittar man på Danmark och Finland – som har en fast växelkurs respektive euron – så ser det lite annorlunda ut eftersom de inte har en försvagad valuta, säger Spector.

Enligt SCB är det breda prisökningar i september, som bland annat motverkas av sjunkande elpriser, som präglar inflationen. Elpriserna låg 45 procent lägre än september i fjol. Matpriserna har samtidigt stigit med 7,7 procent på ett år.

Kläder har blivit drygt åtta procent dyrare medan räntekostnaderna för bostaden har dragit iväg med 60-70 procent.

Sannolikt ny höjning

Susanne Spector är inte ensam om att tolka inflationssiffran som en faktor som ökar sannolikheten för att Riksbanken höjer räntan i november.

– Förvisso talar den här siffran snarare för ytterligare en räntehöjning. Det är inget vi har med i vår prognos, men det är en bit kvar till Riksbankens penningpolitiska möte i november, och stort fokus kommer att vara på nästa inflationssiffra som kommer strax innan dess, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.

Frida Bratt, nätmäklaren Nordnets sparekonom, varnar för "en kalldusch för hushållen".

"Prisökningarna är fortsatt relativt breda samtidigt som bolåneräntorna därmed kan komma upp ännu lite till", skriver hon i en kommentar.

Kronan stärktes av inflationssiffran

Kronan stärktes något efter fredagens SCB-siffror, både mot euron och dollarn.

Men det är långt kvar tills det att kronförstärkningen undanröjer risken för en räntehöjning i november, enligt Susanne Spector.

– Den behöver nog stärkas mer än den har gjort hittills. Och framförallt vill man se att kronan är på fast mark, säger hon.

– Om marknaden räknar med en räntehöjning när vi kommer fram till mötet i november och Riksbanken inte levererar den riskerar man hela den kronförstärkning som har varit. Så på ett sätt kan man säga att kronförstärkningen gör Riksbanken mer benägen att höja, för att låsa in den här förbättringen, tillägger hon.

Inflationstakten i september 2023 enligt måttet KPI.
Inflationstakten i september 2023 enligt måttet KPI.
Fakta: Oväntat litet fall för inflationen

Inflationen i Sverige föll till 6,5 procent i september, enligt måttet KPI. I augusti låg prisökningstakten på årsbasis på 7,5 procent, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

Den samlade ekonomkåren hade i genomsnitt räknat med att inflationen skulle landa på 6,3 procent i september, enligt Bloombergs sammanställning.

Enligt måttet KPIF, där räntorna är borträknade och det mått som Riksbanken använder sig mest av, föll inflationen till 4,0 procent, från 4,7 procent i augusti. Där låg förväntningarna på 3,7 procent.

Riksbankens inflationsmål ligger på 2 procent i KPIF-inflation.

Rensat för energipriser sjönk den underliggande inflationen till 6,9 procent, från 7,2 procent.


Fakta: Räntehöjning allt mer trolig

Kronan fick ett lyft efter den oväntat höga inflationssiffran för september från Statistiska centralbyrån (SCB). Och på räntemarknaden lyfte sannolikheten för att Riksbanken höjer styrräntan i november till 64 procent, från cirka 30 procent före SCB-rapporten.

Riksbankens nästa räntebeslut ska fattas på ett möte som har förlagts till Jönköping, den 22 november. Inför det kommer ytterligare en tung inflationsrapport från SCB att ta med i analysen, för oktober månad.

Riksbanken tittar även noga på företagens prisplaner, dels i sin egen företagsundersökning, men också i företagsbarometrar från Konjunkturinstitutet (KI).

Manöverutrymmet för Riksbanken påverkas även av kronkursen och hur ledande centralbanker i vår omvärld – som USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) och Europeiska centralbanken (ECB) – gör med sina styrräntor.

Räntorna på bolån – som redan skenat iväg uppåt i inflations- och räntechocken – påverkas av styrräntan. Det gäller särskilt de så kallade rörliga boräntorna med tre månaders bindningstid. Skulle räntan på ett bolån på tre miljoner följa med upp med 25 punkter innebär det att räntekostnaden för bolånet ökar med 7 500 kronor per år före ränteavdrag.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!