– Trots priserna så har volymerna inte rört sig, säger Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, branschorganisationen som publicerar statistik över drivmedelsförsäljningen.

Siffrorna till och med oktober 2022 visar på små förändringar jämfört med samma period året före och även åren dessförinnan.

Möjligtvis något överraskande med tanke på att diesel- och bensinpriserna drog iväg ordentligt under fjolåret med toppar för dieseln på 28:50 kronor litern och ett bensinpris som stundtals låg över 24 kronor. En full tank diesel på 60 liter blev jämfört med 2021 års priser runt 400–500 kronor dyrare, i snitt över året.

– Kanske har bilisterna prioriterat ner andra utgifter, säger Jessica Alenius om varför beteendet inte verkar ha ändrats trots att priserna rusar.

Tolv miljarder

Men om bilisterna fått betala dyrt, har staten dragit in desto mer i form av ökade momsintäkter. Drivkraft Sverige har för TT:s räkning räknat fram en ungefärlig ökning.

Jämfört med 2019, innan pandemins utbrott, har statens momsintäkter under 2022 ökat med över tolv miljarder kronor, varav dieseln som haft den klart största prisuppgången står för merparten, 9,7 miljarder kronor.

Totalbeloppet är dock något lägre. I summan ingår även företags förbrukning, men finns inte särredovisat. De får dra av momsen, plus att jordbruket (som bara svarar för en mindre del) har nedsatt skatt.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger på en pressträff att samtidigt bedöms momsintäkterna på annan konsumtion ha minskat, men att det totalt sett ändå handlar om ökade momsintäkter.

– Det är inget nollsummespel, säger hon.

Staten drar även in stora belopp på punktskatter, men de ökar inte enbart på grund av ett stigande grundpris på varan.

– De här ökade momsintäkterna borde ju kunna gå tillbaka i form av lägre drivmedelsskatt i stället för att sänka reduktionsplikten så kraftigt, säger Jessica Alenius.

Att sänka momsen eller drivmedelsskatterna är dock inte aktuellt, enligt finansministern.

– Men man ska inte utesluta någonting, säger Svantesson.

Dåligt för klimatet

Regeringen och Sverigedemokraternas har i stället planer på att sänka reduktionsplikten av biodrivmedel till EU:s miniminivå. Men det ogillas starkt av branschen.

– Det är dåligt både för klimatet och investeringsklimatet, säger Alenius.

Detta eftersom flera svenska företag planerat för ökad produktion av biodrivmedel – bränsle som blandas i diesel och bensin för att sänka koldioxidutsläppen.