– Fraktkostnaderna är höga och har ökat ytterligare den senaste tiden, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Men när det gäller råvarupriserna är bilden blandad, med lite lägre metallpriser – vilket i sin tur brukar indikera minskat kostnadstryck för industrin framöver.

– Men ju längre det här håller i sig desto större blir inflationsriskerna, varnar Isaksson efter den nya signal om högt kostnadstryck inom industrin som tonar fram i inköpschefsindex för december.

"Det finns en osäkerhet"

De flesta prognosmakare, inklusive Riksbanken, räknar med att inflationstrycket avtar successivt under 2022. Det scenariot bygger på ändrade konsumtionsmönster och att den senaste tidens kraftiga prisuppgångar på råvaror, energi och transporter ebbar ut.

Skulle detta bli fallet minskar risken för oväntat snabba penningpolitiska åtstramningar, som hotar om inflationen får fäste.

Problemet är bara att än så länge finns inga tecken på att industrins kostnadsökningar avtar.

– Så det finns en osäkerhet, säger Isaksson.

Boven i dramat är i grunden pandemin.

– Hushållen i Sverige och i de flesta andra länder är förhindrade att köpa många tjänster, till exempel utlandsresor. I stället har man konsumerat varor i en större utsträckning än vanligt, säger Isaksson.

Nedstängningar för att bromsa smittspridning spökar också.

– Nederländerna har ju gjort en nedstängning nu och de har viktiga transithamnar, inte minst för norra Europa, säger Isaksson.

Konjunkturtopp passerad

Samtidigt är konjunkturen fortsatt stark, även om den nu verkar har passerat en topp. Tillverkningsindustrin har expansiva produktionsplaner och fortsatta problem att möta den starka efterfrågan.

Inköpschefsindex för Sveriges tillverkningsindustri backade till 62,1 i december, ned från 63,1 i november. Därmed har indexet sjunkit tre månader i rad.

Ett index över 50 anses tyda på tillväxt.

Det är alltjämt en robust och motståndskraftig industrikonjunktur, trots utbudsstörningar och en ökad osäkerhet kring pandemin och dess effekter på konjunkturen, enligt Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.

"Nedgången i december kom främst från orderingången men även lager och leveranstider hade en dämpande effekt", skriver han i en kommentar.

"Sysselsättningen ökade men även produktionen, om än marginellt. Noterbart i undersökningen är att lagerinköpen stiger i industrin, vilket kan tyda på uppbyggnad av säkerhetslager för att gardera sig mot leveransstörningar och brist på insatsvaror", tillägger Kennemar.