Uppgången låg i linje med prognoserna, vilket minskar oron på marknaden för att centralbanken Federal Reserve ska ta i med hårdhandskarna och snabbt rulla tillbaka de ekonomiska stimulanserna.
– Det är en chockerande hög siffra, men det var man också beredd på. Just nu är inte marknadsreaktionen att det är dramatiskt, utan man kanske drar en suck av lättnad eftersom det fanns risker på uppsidan, säger Claes Måhlén, chefsstrateg för räntor på Handelsbanken, kort efter fredagens inflationsbesked.
Inför börsöppningen på Wall Street stiger kurserna något i förhandeln. Även i Stockholm stiger kurserna, men index ligger fortsatt kvar på minus.
Kommer falla tillbaka
Inflationstakten jämför den aktuella månaden med samma månad förra året. Det gör att en låg inflationstakt förra året blåser upp årets siffra. Samma mekanism gör att den höga inflationstakten nu inte lär fortsätta.
– Givet att vi inte får samma uppgång i energipriser kommer inflationen oundvikligen att falla tillbaka, säger Måhlén och fortsätter:
– Att vi så småningom ser lägre tal är självklart, men då ska man komma ihåg att Federal Reserve har ett inflationsmål på två procent, nu ligger vi närmare sju.
Inflationstakten kommer att avta, men fortfarande hamna över målet på två procent en tid framöver säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea.
– Vi ska väl ner till kanske tre–fyra procent, men även det är ganska höga tal. Vår förväntning är att inflationen ska falla tillbaka ännu mer på sikt, men ju längre man har en inflation som ligger väldigt mycket över målet, desto större är risken att man får psykologiska effekter. Att de som bor och lever i USA räknar med att allt blir dyrare och då får man krav på löneökningar och så får man en dålig spiral, säger Annika Winsth.
Agera mot inflationen?
Federal Reserve meddelade i början av november att banken behåller styrräntan i intervallet 0–0,25 procent, men att en nedtrappning av stödköpen skulle börja i slutet på november (en minskning med 15 miljarder dollar i stödköp varje månad från tidigare 120 miljarder dollar).
– Den amerikanska centralbanken pratar inte längre lika mycket om tillfälligt hög inflation, utan säger att de faktiskt vill börja dra tillbaka stimulanserna, säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea.
– I den bästa av världar kan man börja bromsa stimulanserna och därmed konjunkturen, och så landar det i någon typ av mjuklandning år 2023. I den sämsta av världar driver man på tillväxten för länge och så blir det bubblor som spricker och en recession istället, säger Winsth.
Rensat för de volatila energi- och livsmedelspriserna ligger inflationen på 4,9 procent, också det en uppgång, från 4,6 procent i oktober.