Inflationen steg till 6,1 procent i mars, enligt SCB. Det är den högsta inflationen på över 30 år – i december 1991 låg nivån på 7,8 procent.
Den senaste inflationssiffran kan jämföras med den årliga prisökningstakten på 4,5 procent i februari. Redan det var ett rekord.
Många bedömare hade räknat med hög inflation under våren – men inte riktigt så här hög. Siffrorna som nu kom för mars var vad Nordea hade räknat med för april.
– Nu stiger inflationen brett och risken är att det kommer att bli ytterligare lite högre siffror i april. Så det ska man ta höjd för som hushåll och företag, säger Annika Winsth.
SEB hade räknat med 6 procent.
– Vår prognos låg redan något över konsensus, men det blev lite högre än väntat även i förhållande till vad vi trodde. Och mycket högre än konsensus. Så det blev en liten överraskning, säger bankens chefekonom Jens Magnusson.
El och drivmedel påverkar
Det som framför allt drar upp inflationen är elpriset, som har stigit 34 procent på ett år, och drivmedelpriset som har stigit 46,8 procent. Men även livsmedel har blivit dyrare, 5,8 procent på ett år, och mejeriprodukter har stigit med 6,8 procent. Även inventarier och hushållsvaror har stigit mycket, 8,1 procent på ett år.
Grundbulten till den höga inflationen är de problem som uppstod under pandemin: brist på bland annat viktiga metaller och insatsvaror, dyrare transporter och störningar i de globala värdekedjorna, menar Jens Magnusson.
– Under hösten så fylldes det på med kraftigt ökande energipriser. Och sedan förvärrades allt ytterligare ett snäpp när kriget i Ukraina bröt ut, säger han.
– Så det är en kombination av efterspelet till pandemin och de nu pågående geopolitiska effekterna.
Nu återstår att se hur Riksbanken gör med styrräntan. SEB:s huvudprognos är att räntan lämnas orörd på det kommande mötet i april, men att den därefter höjs i juni.
– Men det är klart att på marginalen så ger det här väl ytterligare ett argument för att man skulle kunna höja redan i april, säger Jens Magnusson.
Räknar med räntehöjningar
Även Annika Winsth tror på en räntehöjning i närtid.
– Frågan är om de kommer att höja redan på nästa möte i april, eller om de då kommer att varna och höja i juni? Jag tror att ett av alternativen är att räkna med, så vi kommer få en räntehöjning under första halvåret i år, säger hon.
Nordea räknar med att inflationen kommer att vara fortsatt högre än Riksbankens mål under resten av året.
– De kommer nog i stort sett att höja varje möte det här året och kan möjligtvis fortsätta någon gång in under nästa år om man inte lyckas trycka tillbaka inflationen. Sedan bör inflationen falla tillbaka under nästa år, säger Annika Winsth.
– Så hushållen ska räkna både med att de behöver betala högre priser på många varor som de köper ofta, som livsmedel och drivmedel, men också att de ska betala högre boräntor framöver.
SEB tror att inflationen når en topp under senvåren och sommaren, för att sedan successivt falla tillbaka.
– Det går långsammare än vad man trodde i höstas. Men vi tror inte att den kommer att fortsätta uppåt i ytterligare ett eller två år, däremot kommer det säkert kunna ta både ett och två år innan den är nere på något som känns normalt, säger Jens Magnusson.