Allt fler stora institutionella investerare – som försäkringsbolag, pensionsfonder, stiftelser, kyrkor och universitet – rensar ut olje- och gastillgångar ur sina portföljer då de inte svarar upp mot skärpta så kallade ESG-normer, det vill säga nya riktlinjer för miljö, social hållbarhet och bolagsstyrning.

Hedgefonder som i sin investeringsstrategi går mot denna trend tjänar just nu rejält med pengar, eftersom deras satsningar rusar uppåt i värde när energipriserna skenar iväg uppåt.

– De ger en fantastisk avkastning, säger Crispin Odey, som driver den Londonbaserade hedgefonden Odey Asset Management, till Financial Times.

Rejäl kassainjektion

Hedgefonden Bison Interests grundare Josh Young håller med.

– Folk förstår inte hur mycket pengar du kan tjäna på saker som folk hatar, säger han till tidningen.

Bison Interests har en uttalad strategi att satsa på börsnoterade bolag inom olja och gas. Och Young är inte oroad över minskad efterfrågan till följd av elektrifiering och klimatomställning.

– Fler människor än någonsin kör bensindrivna bilar och mopeder, säger han.

De ovanligt höga energipriserna ger även en rejäl kassainjektion direkt in i i oljebolagen, vilket är tydligt vid en snabbkoll på börser runt om i världen.

Shell konstaterar i ett uttalande på torsdagen att de snabbt stigande naturgas- och elpriserna ge ett betydande lyft för kassaflödet under tredje kvartalet.

På Moskvabörsen har samtidigt gasmonopolet Gazproms aktie lyft med 73 procent sedan årsskiftet, med draghjälp av ett naturgaspris som blivit 800 procent dyrare sedan årsskiftet.

Men för Gazprom är det turbulensen på den europeiska spotmarknaden för gas lite för mycket av det goda just nu.

– Det desorienterar både köpare och säljare och för med sig risker för att hela regionens ekonomi destabiliseras, säger Elena Brumistrova, chef för Gazproms exportenhet.

Inte i Rysslands intresse

När det var som värst i onsdags var det europeiska spotpriset för naturgas uppe på 155 euro per megawattimme – ett pris som genom åren normalt pendlat mellan 15 och 30 euro.

Prislyftet dämpades och ligger i nuläget på drygt 100 euro, bland annat sedan president Vladimir Putin förklarat att det inte ligger i Rysslands intresse med en stökig exportmarknad för gas.

Han tillade att Ryssland bör kunna sälja mer gas till europeiska handlare på börsen i S:t Petersburg.

Samtidigt passade Rysslands vice premiärminister Aleksander Novak på att säga att grönt ljus för den ryska gasledningen Nordstream 2 skulle kunna bidra till att kyla av den överhettade europeiska gasmarknaden