Men avdelningschefen tonar ned dramatiken.
– Vi tittar på alla mått och när det rör sig uppåt finns det informationsvärde i det. Men den här nivån får man ta med en nypa salt, säger Jesper Hansson.
Rörelsen uppåt är dock också stor. Hushållens inflationsförväntningar låg på 5,8 i oktober och har i november lyft till 6,5 procent, enligt KI. Men när detta ska tolkas ska man också komma ihåg att hushållen inte själva sätter några priser, enligt Hansson.
Kan snabba på konsumtionen
Enligt skolboken kan höga inflationsförväntningar bland hushållen göra att konsumtionen snabbas på. Det handlar om att många räknar med att varor och tjänster blir väsentligt dyrare i framtiden och därför passar på att göra vad som skulle ha varit framtida inköp redan nu.
Men just nu finns det inga data som tyder på att detta är fallet, enligt Hansson.
En annan effekt skulle kunna vara kompensationskrav från hushållen i form av högre löner.
– Men den svenska lönebildningen är ju centraliserad och det är mer vad arbetsmarknadens parter tror som blir tongivande.
Bland fack och arbetsgivare ligger inflationsförväntningarna på betydligt lägre nivåer än bland hushållen.
Så ser det även ut bland marknadens aktörer. Där ligger inflationsförväntningarna på 2,1 procent på ett års sikt både vad gäller KPI- och KPIF-måttet, enligt en mätning från Kantar Prospera som publicerades för drygt en vecka sedan. Och i den senaste mätningen där arbetsmarknadens parter ingick från Kantar Prospera – som gjordes i september – syntes inga stora avvikelser från snittet bland fackliga företrädare och arbetsgivare.
"Ingen rök utan eld"
Det finns flera förklaringar till att hushållen räknar med tre gånger så stora prisökningar som marknadens aktörer.
– Hushållen har en tendens att reagera starkare på priser som man ser tydligt, som priserna på el, bensin och diesel. Sedan har förväntningarna bland hushållen länge legat över vad inflationen har blivit, säger Olle Holmgren, chefsanalytiker på storbanken SEB.
– De är ju lite tillbakablickande och reagerar när den faktiska inflationen går upp. Men det är ingen rök utan eld. De känner ju av att vissa typer av priser ökar, även om de inte är jättebra på att exakt förutspå nivån på KPI, tillägger han.
Erik Glans på KI påminner om att hushållens inflationsförväntningar har legat högt länge. Och han bedömer, precis som Holmgren och Hansson, att hushållens prognosförmåga när det gäller inflationen i framtiden är begränsad.
Prishöjningar som inte räknas
Han hänvisar bland annat till forskning på området, som visar att hushållen reagerar mycket på prishöjningar som redan gjorts och lätt bortser från alla priser som är stabila när de ska bedöma utvecklingen framåt.
Det finns en annan faktor som gör att hushållen i sina förväntningar tenderar att ligga högre än den faktiska inflationen. Det handlar om att alla prishöjningar inte räknas, när Statistiska centralbyrån tar fram sina inflationstal. Prisstatistiken justeras nämligen för kvalitetsförbättringar och teknisk utveckling.
– Priset på en mobiltelefon kan till och med gå ner i KPI om produkten har blivit så pass mycket bättre att kvalitetsförbättringen väger tyngre än prishöjningen, säger Glans.