De svenska hushållens lån hade i april en årlig tillväxttakt på 6,8 procent. Det är en oförändrad takt jämfört med mars, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Ett år tidigare var tillväxttakten 5,7 procent.

Tillväxttakterna beräknas för att visa utvecklingen av transaktioner sedan motsvarande period föregående år.

Utplanande kurva

Enligt Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, skulle det kunna innebära en början på en utplanande kurva.

– Den senaste reporäntehöjningen kom i slutet av april och slog igenom i maj. Man får se med tiden, men om en större avvaktan slår igenom på hur många som flyttar så påverkar det också hur många som tar lån, säger hon.

Wörmann tillägger att det pratas om en avvaktan även bland mäklare.

För april var den genomsnittliga räntan på hushållens nya avtal för bostadslån 1,83 procent. Vad gäller den genomsnittliga rörliga räntan på nya avtal för bostadslån låg den 1,45 procent.

Den 28 april höjde Riksbanken reporäntan till 0,25 procent. Då gavs även en prognos att räntan skulle höjas gradvis framöver så att den ligger något under två procent om tre år.

Psykologisk effekt

Vad gäller de stigande räntorna påminner Claudia Wörmann om att det sker från en väldig låg nivå.

– Den psykologiska effekten av stigande räntor är stor. Men visst har människor råd att hänga med en bit upp. I en situation där räntorna stiger får man vänta sig att färre får igenom kalkylen, och då blir det att man avvaktar, säger hon.

Sammanlagt uppgick hushållens lån i april till 4 819 miljarder kronor. Det är en ökning med 23 miljarder jämfört med mars och en ökning med 304 miljarder jämfört med april 2021.

Statistiken gäller hushållens lån hos banker och andra så kallade monetära finansinstitut (MFI).