Hushållen säljer kronor när de köper utländska tillgångar, och har gjort det en längre tid. Då blir efterfrågan på kronor lägre vilket sänker värdet på den svenska valutan. Och det är tillräckligt stora strömmar för att det ska vara en viktig förklaring, enligt Kristin Magnusson Bernard, vd på Första AP-fonden, förvaltare av över 400 miljarder kronor av svenskarnas pensionskapital.
– Det beror på att de köper utländska indexfonder, en kombination av att man köper amerikanska aktier och så säljer man kronor samtidigt. Det här flödet har helt enkelt varit större än köparna (av kronor) under en ganska lång tid. Det innebär att det blir ett tryck nedåt på kronan, säger Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernard.
Hittills i år är svenskarnas nettoinsättningar i globala fonder över 50 miljarder kronor, vilket kan jämföras med det totala nettosparandet hittills i år på 55 miljarder, enligt Fondbolagens förening. Även året innan såg det ungefär likadant ut.
Hushållen har helt enkelt en ganska sofistikerad strategi. Man har lån i den inhemska svagare valutan och köper utländska tillgångar i starkare valutor. Så även om många hushåll lider av högre räntor, så finns en buffert i form av stigande värde på deras utländska fonder, enligt Kristin Magnusson Bernard.
Tar en stor risk
Om det vänder då?
– Ja, hushållen tar definitivt en ganska stor risk här.
Men det finns väl andra stora spelare? Jo, men de är inte tillräckligt stora, hushållen väger tyngre. De som skulle kunna köpa kronor är exempelvis Första AP-fonden och andra svenska stora finansiella institutioner.
– Men vi är för små för att väga upp det här säljtrycket som kommer från hushållen.
Samtidigt är intresset bland utländska spelare att äga kronor litet, det har bland annat visat sig i ett minskat utländskt ägande av svenska aktier och räntepapper. För att ändra det beteendet måste svenska realräntor upp, det vill säga räntan minus inflationen.
– Svenska statsobligationer är dyra, det vill säga avkastningen är låg.
Ser inga valutahajar
Det kan ändras genom att svenska Riksbanken håller räntan högre under en tid eller att inflationen faller tillbaka, enligt Kristin Magnusson Bernard.
Hon ser inga utländska valutahajar som spekulerar ner kronans värde. Snarare handlar det om trendmässig algoritmhandel, maskiner som känner av åt vilket håll vinden blåser.
– Jag vänder mig mot analysen att kronan är undervärderad eller att det handlar om en förtroendekris, säger Kristin Magnusson Bernard och fortsätter:
– Vi har en tendens att titta på svenska svagheter som förklaringen, men jag tror inte alls på det som huvudförklaringen, säger hon.
I stället beror mycket på vad den amerikanska centralbanken gör. Skulle räntan börja komma ner, kommer dollarn att försvagas. Och då kan kronan stärkas.
"Riksbanken kommer inte åt inflationen"
Jörgen Carlberg är chef för aktie- och ränteförvaltningen på Kammarkollegiet som förvaltar hundratals miljarder åt olika statliga myndigheter. Han tror också att vad utländska centralbanker gör med sina räntor blir viktigt för att se en vändning för kronan.
Men hittills litar de utländska valutaspekulanterna inte på att Sverige fixar de höga prisökningarna.
"Risken är att Riksbanken inte kommer åt inflationen utan att allvarligt skada räntekänsliga hushåll och företag", säger Jörgen Carlberg i en skriftlig mejlkonversation.
Under en rad av år pumpade Riksbanken med hjälp av minusränta upp hushållens och företagens låneskulder. Samtidigt gjordes allt för att försvaga kronan för att få upp inflationen som då var rekordlåg.
Det har satt sina spår, kanske för djupa spår.
"Marknaden har lågt förtroende för Riksbankens valutapolitik. Under många år fick marknaden intrycket att Stefan Ingves (förre Riksbankschefen) ryckte på axlarna åt kronförsvagningen och att kronan fick bli vad den blev", skriver Jörgen Carlberg.