Den globala tillväxten i år blir 3,2 procent, enligt den senaste uppdateringen av "World Economic Outlook" från Internationella valutafonden (IMF). För 2023 blir det ännu trögare tillväxt, 2,9 procent.

Det är en fortsatt minskning av tidigare prognoser – i april spåddes tillväxten för året stanna på 3,6 procent, och i januari 4,4 procent. Sänkningen var väntad: IMF-chefen Kristalina Georgieva flaggade för en eventuell sådan redan i maj, på grund av bland annat en starkare dollar och en inbromsning i Kina.

– Allt detta gör att ytterligare prognossänkningar inte går att utesluta och för vissa länder är nu risken för recession högre. Men vi förväntar oss inte en global recession, sade hon då.

Köpkraft eroderas

Tillväxten dras ned av mer pessimistiska prognoser för USA, Indien och Kina. Särskilt det sistnämnda landet, som genom pandemin har haft en nolltolerans mot covid-19, ligger bakom.

2022 har präglats kraftigt av stigande inflation världen över, och att få bukt med den bör enligt IMF vara första prioritet för beslutsfattare.

"En åtstramad penningpolitik kommer oundvikligen att ha ekonomiska kostnader, men att skjuta upp det kommer bara att förstärka det", heter det i rapporten.

I Sverige var inflationen för juni 8,5 procent. För samma månad låg den i USA och Storbritannien på 9,1 procent – båda länders högsta nivåer på mer än 40 år.

Samtidigt har löneökningarna inte hängt med i inflationsökningen, varken i utvecklade eller utvecklande ekonomier, vilket eroderar hushållens köpkraft.

Risk för stagflation

IMF:s inflationsprognos för det fjärde kvartalet 2022 är 8,3 procent, mätt mot ett år tidigare, och för utvecklingsländer är prognosen 10 procent.

IMF:s ekonomer tror även att den höga inflationen sjunker till nivåerna före pandemin först i slutet av 2024. Men ett par faktorer skulle kunna förlänga den höga inflationen – bland annat om mat- och energipriserna blir fortsatt höga på grund av kriget i Ukraina. I värsta fall kan det orsaka stagflation, alltså ett läge där inflationen är hög samtidigt som tillväxten är låg.

De ser även att risken för recession ökar under nästa år. BNP-prognosen för USA i det fjärde kvartalet 2023 är på 0,6 procent, mätt mot ett år tidigare, vilket enligt IMF gör det svårt för landet att undvika en recession.

Nolltillväxt i Europa

IMF presenterar fyra risker som kan påverka världsekonomin särskilt negativt. Det är att den ryska oljeexporten minskar till följd av ökade sanktioner, att den ryska gasexporten till Europa stoppas helt, att inflationsprognoserna förblir fortsatt höga och att läget på finansmarknaden blir ännu sämre.

Förverkligas alla fyra är prognosen att den globala tillväxten sjunker till 2,6 procent för 2022 och 2 procent året efter. En så låg tillväxt är sällsynt – den har bara varit lägre än 2 procent fem gånger sedan 1970 – och skulle framför allt påverka Europa.

Inom EU spår ekonomerna att tillväxten skulle vara noll för 2023, om samtliga fyra händelser sker. I det fallet skulle också gaspriset kunna öka med 200 procent.

IMF nämner även att den globala matkrisen blir allt värre. Trots att priserna under senare tid har stabiliserats så är de långt högre än vad de var under 2021. Orsaken är framför allt kriget i Ukraina, där spannmålsexporten har hindrats. Utvecklingsländer, särskilt i Afrika söder om Sahara, är särskilt drabbade.

Det skulle i sin tur kunna resultera i ökad instabilitet i en stor del av världen, samtidigt som det är en hög risk för 60 procent av låginkomstländerna av hamna i en skuldkris. Den siffran var 20 procent för tio år sedan.