Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin gick i sidled i februari. Det ligger kvar på 47,0, samma nivå som i januari, enligt Swedbank och inköpschefsorganisationen Silfs månatliga mätning.

Analytiker hade i snitt räknat med en vändning uppåt till 47,2, enligt en sammanställning av prognoser gjord av nyhetsbyrån Bloomberg. Och signalen är tydlig – det är lågkonjunktur för de svenska fabrikerna.

"Fallet har bromsat in"

Februari blev sjunde månaden i rad under 50-strecket, vilket är indexets skiljelinje mellan ökad och minskad aktivitet i sektorn.

Men det finns ljusglimtar i mätningen, enligt Jörgen Kennemar, som ansvarar för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.

– Fallet har bromsat in och det kan tyda på att botten kan vara nådd. Och vi har sett vissa ljusglimtar, som att antalet order inte faller lika mycket, säger han.

– Fast det krävs mer data naturligtvis för att vara på den säkra sidan, säger han.

Ett positivt tecken i mätningen är att ett delindex för företagens produktionsplaner lyfter till 61,2, den högsta nivån på nio månader.

Han pekar även på vissa positiva signaler när det gäller den globala industrikonjunkturen i eurozonen och USA.

– Det här kan också spilla över på den svenska industrin, säger Kennemar.

Den svenska ekonomin krympte med 0,9 procent i fjärde kvartalet 2022 och med fortsatta nedgångar i början av år befinner sig Sverige i vad som brukar kallas teknisk recession – med minst två kvartal i rad med minskad bruttonationalprodukt (BNP).

Att industrisektorns nedgång kan vara på väg att vända innebär inte att man kan blåsa faran över för fortsatt minskad svensk BNP den närmaste tiden, enligt Kennemar.

– Många andra sektorer går riktigt dåligt. Det är en väldigt tudelad bild.

"Byggsektorn tynger väldigt mycket"

Han pekar bland annat på de stora problemen i byggsektorn och detaljhandeln till följd av hög inflation och de snabbt stigande räntorna.

– Byggsektorn tynger väldigt mycket och kommer göra det under stora delar av det här året tror jag, säger han.

– Sedan har du detaljhandeln – det vill säga privat konsumtion – som ser ut att få det väldigt tungt i år.

Industrin kan klara sig bättre, då världsmarknaden visar tecken på återhämtning och då den kan dra nytta av den försvagade kronan. Ett underliggande tryck uppåt på efterfrågan i sektorn kommer även av stora behov av omställning i energi- och fordonssektorn runt om i världen.

– Det skapar mycket investeringar och industriella produkter. Där kan också svensk industri gynnas.