– Sammantaget är det den sämsta utvecklingen sedan mitten av 1990-talet, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, om utsikterna just nu.
Hög inflation sänker realinkomsterna. Ovanpå det kommer en smäll till av de snabbt stigande räntorna, när Riksbanken stramar åt för att dämpa inflationen. Till det kommer stor osäkerhet i omvärlden.
– Under loppet av året ser vi stagnation – ingen tillväxt alls stort sett. Men det kan bli mycket värre än så, säger Wallström.
– Inhemsk efterfrågan, hushållens konsumtion och investeringar – där ser utsikterna svaga ut. Särskilt för investeringar, där jag ser fler och fler tecken på att investeringsbeslut skjuts upp, tillägger han.
Inflationssiffran avgörande
På tisdag är det dags för nästa inflationssiffra, för maj månad. Den blir – tillsammans med en rapport om inflationsförväntningarna på onsdag – avgörande för hur mycket Riksbanken måste strama åt på nästa räntemöte, den 30 juni.
Swedbanks ekonomer räknar med att KPIF-inflationen i maj lyfte till 7 procent – eller till 5,2 procent exklusive energipriser. Det kan jämföras med Riksbankens inflationsmål på 2 procent.
– Inflationen kommer stiga ytterligare. Toppen är inte uppnådd i maj, utan nås först i juni enligt vår prognos. Och kärninflationen – alltså KPIF-inflationen exklusive energi – kommer ligga över 5 procent under hela det här året och inte avta, säger Wallström.
Detta kommer enligt Swedbank-ekonomen leda till att Riksbanken gör en så kallad dubbelhöjning av styrräntan på 0,50 procentenheter till 0,75 procent på nästa möte – trots risken för tillväxtproblem.
– Det avgörs väldigt mycket av inflationen här och nu, säger Wallström.
– Inflationen är alldeles för hög. De är angelägna om att få ned den, tillägger han.
Betydligt tuffare
Efter dubbelhöjningen om drygt två veckor räknar Swedbank med att Riksbanken fortsätter strama åt med räntehöjningar vid varje räntemöte fram till april 2023, upp till 1,75 procent i styrränta.
De mest sårbara – högt belånade hushåll och företag med små marginaler – kan få det betydligt tuffare om detta scenario blir verklighet. Om räntan på ett bolån skulle höjas med 1,50 procentenheter på ett år skulle det öka kostnaden med nästan 4 000 kronor per månad före ränteavdrag.
Högre räntor slår i sin tur även mot investeringsklimatet och börsen, som redan tappat 22 procent i den blandning av pandemi-, krigs- och inflationsfrossa som präglat marknaden hittills i år.
Förutom inflationen och inflationsförväntningarna påverkas Riksbanken av hur snabbt Europeiska centralbanken (ECB) och USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) går fram med åtstramningar – och där ser räntorna ut att ta fart uppåt framöver.
Skulle räntorna i Sverige inte hänga med skulle det snabbt trycka ned kronans värde, vilket i sin tur skulle leda till en ny våg av inflation via dyrare import.
Små löneökningar kan slå mot ekonomin
Enligt Wallström blir den ekonomiska smäll Sverige nu står inför mer kännbar för de flesta än finanskrisen efter Lehman Brothers-kraschen 2008.
– Ja, utan tvekan. Generellt sett kommer detta kännas av mer. Finanskrisen slog hårdare mot enskilda, de som faktiskt blev arbetslösa. Men nu slår det brett.
En avgörande faktor på lite sikt är vart lönerna tar vägen. Den stora avtalsrörelsen drar igång efter valet i höst med sikte på nya avtal 2023.
Löneökningarna kan lätt bli både för stora och för små, varnar Wallström.
– Det gäller att det blir lite lagom, säger han.
För stora löneökningar eldar på inflationen. Men om löneökningarna blir för små så ökar risken att vi fastnar i en djupare och mer utdragen ekonomisk nedgång.
– Om lönetillväxten blir ungefär som den varit de senaste åren, på 2,5 procent per år, och vi får en inflation på ungefär 3 procent nästa år, då kommer vi få ett år till med sjunkande reallöner och svagare efterfrågan i ekonomin, säger Wallström.