Inflationen drar Sverige in i lågkonjunktur

Inflationen skenar. Hushållen kommer därför att dra ner på sin konsumtion i höst och vinter, vilket gör att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur nästa år.

BNP, arbetslösheten och styrräntan 2021–2023

BNP, arbetslösheten och styrräntan 2021–2023

Foto: Johan Hallnäs/TT

Ekonomi2022-08-10 09:24

Det enligt Konjunkturinstitutets (KI) senaste prognos, som också ser att framtidsutsikterna blivit dystrare under sommaren.

– Elpriserna kommer att bli dubbelt så höga som förra vintern, säger Ylva Hedén Westerdahl, chef för Konjunkturinstitutets prognosavdelning, på en pressträff.

Den lågkonjunktur som KI ser framför sig kallar hon trots det för en mjuklandning. Den handlar främst om att människor kommer att ha mindre pengar att konsumera.

– Jag skulle inte vilja vara alarmistisk, vi ser inte en lågkonjunktur av de slag som vi såg under finanskrisen eller pandemin framför oss, då steg arbetslösheten mycket mer, säger Ylva Hedén Westerdahl och fortsätter:

– Däremot kan de som nu har varit utan jobb få det svårare att komma in på arbetsmarknaden.

Sorgebarn

Samtidigt är hushållens sparande högt och enligt KI kommer många kunna ta av sitt sparande för att inte dra ned alltför mycket på sin konsumtion.

Enligt KI:s prognoser kommer inflationen, som Ylva Hedén Westerdahl kallar för ett sorgebarn, att stiga ytterligare och ligga runt 10 procent vid årsskiftet. KI räknar också med att Riksbanken kommer att gå fram med snabbare räntehöjningar än vad som tidigare signalerats. Myndigheten tror på en höjning med 75 punkter i september och ytterligare 50 punkter i november.

Det skulle innebära att styrräntan ligger på 2 procent vid årsslutet. Under nästa år tror KI att inflationen faller tillbaka snabbt.

– Vi ser en brant nedgång i inflationen som kommer ned till under två procent i slutet av 2023. Det beror på att elpriserna kommer att falla efter vintern, men även andra priser kommer inte att stiga lika snabbt, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Arbetslösheten

KI tillägger att de offentliga finanserna är fortsatt starka och de bedömer att det finns ett budgetutrymme på runt 120 miljarder kronor för de kommande fyra åren.

Vad gäller BNP spår KI en blygsam tillväxt på 0,5 procent nästa år – en nedskrivning från tidigare 1,2 procent.

Prognosen för arbetslösheten under 2023 är 7,8 procent, 0,3 procentenheter högre än tidigare prognos.

"Sysselsättningen bedöms fortsätta att öka framöver i år, om än svagt, för att därefter plana ut under loppet av nästa år", skriver KI i rapporten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!