Inflationen på väg ned – men inte matpriserna

Nya siffror väntas visa att inflationen nu sjunker tillbaka. Men hushållen kan ännu inte ropa hej. Nedgången gäller inte matpriserna.

Inflationen väntas sjunka tillbaka något, men inte priset på matvaror. Arkivbild.

Inflationen väntas sjunka tillbaka något, men inte priset på matvaror. Arkivbild.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ekonomi2023-02-19 07:04

På måndag presenteras ny inflationssiffror från SCB. Efter det senaste årets kraftiga uppgång är det högintressant hur inledningen på 2023 har utvecklat sig och det lär inte bara vara Riksbanken och nya riksbankschefen Erik Thedéen som följer utvecklingen med stort intresse.

För svenska konsumenter och hushåll som plågats av stigande räntor, höga elräkningar och allt dyrare matkassar kan nu siffrorna ge lite förhoppningar eller för den delen – lägga sordin på stämningen.

Svaret på förhand är en blandning med en stor brasklapp då SCB dessutom gör vissa årsförändringar som gör det extra svårbedömt, enligt Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

– Vi tror att inflationen faller tillbaka, den var 10,2 procent i december (KPIF) och vi bedömer att den landar på 9,0 procent i januari, säger han.

KPIF är det inflationsmått som Riksbanken tittar på utifrån sitt inflationsmål på 2,0 procent och syftar till att ta bort effekten av förändrade räntesatser.

Den förväntade nedgången förklaras åter igen av de svängiga energipriserna som enligt Torbjörn Isaksson "har åkt jojo under hela hösten".

Rea på kläder och skor

Exklusive energiprodukter bedömer därför Nordea att inflationen ska ligga på 8,3 procent.

– I så fall sjunker den svagt från 8,4 procent som man uppmätte i december, säger Torbjörn Isaksson.

För att ytterligare krångla till det är dock ett annat inflationsmått, KPI, som egentligen kanske speglar effekterna för hushållen bättre. Där inkluderas alltså ändrade räntesatser för hushållens bolån och från och med januari har också SCB utlovat att man själva ska skifta fokus till det måttet då det är av mer publikt intresse.

Nyhetsbyrån Bloombergs sammanställning visar att analytikerna i genomsnitt tror på en nedgång från 12,3 procent i december till 11,8 procent i januari. Nordea har en prognos på 11,5 procent, enligt Torbjörn Isaksson.

– Det som hänt är att det har varit en del rea på kläder och skor, samtidigt blir det förändringar på utrikes flygresor då de är dyrare under semestertider (läs julperioden), säger Isaksson.

Mindre muntert

Mindre muntert är då att de för hushållen viktiga matpriserna bedöms ha stigit under januari och där ses ingen lättnad ännu. Detta är prisökningar som är kopplade till förändrade kostnader upp till ett halvår bakåt i tiden men som först nu slår igenom på priset i butikshyllan, förklarar Torbjörn Isaksson.

– Men till exempel råvarupriser, transportkostnader och energipriser tycks ha toppat och om någon eller några månader – kanske redan i februari – så slutar priserna att öka på det sätt vi sett.

– Däremot tror vi inte att priserna ska börja falla, snarare plana ut.

Även om måndagens siffra nu kanske inte förväntas bli något extremt trendbrott så förväntas inflationen falla tillbaka under 2023.

– Vi tror att inflationen ska falla tillbaka tydligt under 2023 men det dröjer ett par månader innan det syns mera tydligt.

Fakta: Inflationsmått

Inflationen mäts som prisförändringar på årsbasis. På måndag släpps statistik från SCB som visar på prisförändringarna mellan januari 2022 och januari 2023.

Det är framför allt tre inflationsmått som används av bedömare och Riksbanken. KPI (total inflation), KPIF (inflation exklusive ränteförändringar), och KPIF exklusive energi.

Snittprognosen för december, enligt Bloombergs sammanställning, ligger på:

KPI, 11,8 procent (jämfört med 12,3 procent).

KPIF, 9,4 procent (10,2 procent).

KPIF exklusive energi, 8,3 procent (8,4 procent).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!