– Det ligger i farans riktning. Vi har en tilltagande inflationstakt och på grund av hur de centrala löneavtalen ligger talar mycket för att löneökningstakten kommer att dämpas mot slutet av året, säger Petter Hällberg, ekonom på Medlingsinstitutet.

"Då kommer det"

De centrala löneavtalen började gälla i november 2020 och sträcker sig till mars 2022. Detta innebär att löneökningarna i årstakt faller tillbaka mot slutet av året.

– Då kommer det bli reallönesänkningar i statistiken. Då kommer man att se det, säger Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea.

Att inflationen är på väg uppåt räknar de flesta med. SEB-ekonomen Olle Holmgren tror på 2,9 procent i så kallad KPIF-inflation i oktober. Riksbanken och marknaden i stort tror det blir 3,0 procent.

Oavsett vem som träffar rätt skulle det bli den högsta nivån sedan hösten 2008.

Det handlar än så länge främst om högre energi- och råvarupriser, enligt Holmgren.

– Det är inte så stora prisökningar på konsumtionsvaror i Sverige än så länge, säger han.

En faktor som skyddar Sverige mot inflationstrycket i världen är en starkare krona, enligt Holmgren.

Hyfsat utfall i pandemin

Ett steg mot sjunkande reallöner togs redan i augusti, enligt Medlingsinstitutets månadssiffror. Då föll reallönernas ökningstakt till 0,5 procent, den lägsta nivån på över två år.

Pandemiåret 2020 hade ett hyfsat utfall när det gäller reallöner, enligt Spector. Det hänger samman med att inflationen trycktes ned – ända ned till minus 0,4 i april.

Senast reallönerna sjönk var i juli och augusti 2017.

Nästa laddning lönesiffror från Medlingsinstitutet, för september månad, väntas i slutet av november.

De flesta ekonomer och Riksbanken räknar med att den svenska inflationen toppar i vinter – troligen på drygt 3 procent i så kallad KPIF-inflation i november. Under nästa år antas den sedan successivt falla tillbaka när energipriser sjunker tillbaka.

Inflationsproblemet i Sverige bedöms inte lika allvarligt som det ser ut på andra håll, bland annat i USA, där konsumentpriserna i årstakt lyfte med 6,2 procent i oktober.

– Elpriset har fallit i Sverige och vi är mindre beroende av naturgas och olja än andra länder. Vattenmagasinen har också fyllts på, så utsikterna för elpriset har förbättrats, säger Spector.

"Det är en bubblare"

Liksom Holmgren pekar hon även ut kronans förstärkning som en faktor som dämpar inflationen, i och med att det gör varor som importeras billigare då de köps i utländska valutor – oftast dollar eller euro.

Både Holmgren och Spector ser vissa signaler till att löneglidningen har fått bränsle i Sverige, som ett resultat av inflationstrycket och den kompetensbrist som gör arbetsmarknaden ovanligt het. Detta kan ge en andra våg av inflationsimpuls, men de tror inte den blir särskilt stor då vi i Sverige normalt sett brukar hålla oss i närheten av avtalade löneökningar.

– Men det är en bubblare. Det skulle kunna ta fart mer, med missnöjet med reallönesänkningar samtidigt som det går bra på börsen och för många företag, säger hon.

– Och vi har ju den hetaste arbetsmarknaden på minst ett decennium, så förhandlingspositionen för den enskilda arbetstagaren är bättre och det borde leda till att man blir lite tuffare, tillägger hon.