Det så kallade prisbasbeloppet, som styr nivån på exempelvis studiemedel, garantipension och sjukersättning, räknas varje januari upp i takt med inflationen.
Ett vanligt år, när inflationen ligger still eller stiger i lugn takt, gör det att ersättningarna skyddas mot stigande priser. Det är nämligen inflationstakten i juni som avgör vad höjningen av prisbasbeloppet blir vid årsskiftet.
Men inflationen stiger nu så snabbt att höjningen inte täcker hela prisuppgången, enligt en ny analys gjord av Försäkringskassan.
– Uppräkningen sker med en viss fördröjning och med den här väldigt höga inflationen som vi har i dag hänger liksom inte uppräkningen med, förklarar Ulrik Lidwall, analytiker på försäkringskassan.
– Nu hinner ersättningarna urholkas innan ett nytt prisbasbelopp börjar gälla.
Bestäms i juni året innan
2022 var inflationstakten 8,7 procent i juni, jämfört med samma månad året innan.
I december 2022 hade inflationstakten stigit till hela 12,3 procent, jämfört med samma månad 2021.
När årets prisbasbelopp infördes i januari hade alltså dess värde redan fallit med drygt 6 procent, enligt Ulrik Lidwall.
– Vi får se var den värdeminskningen slutar med fortsatt inflation under året, säger han.
Samtidigt påverkas alla ersättningar och löner av att inflationen nu gröper ur våra plånböcker, säger Lidwall.
– Innan det hinner bli en ny löneförhandling och en eventuell ny lön så hinner ju den man har minska i värde.
Svårast med garantiersättning
Även om socialersättningarna höjdes historiskt mycket i januari kommer många personer leva i en fortsatt högre ekonomisk osäkerhet under 2023, enligt Försäkringskassan.
Svårast blir det för ensamstående med barn och personer som lever på ersättningar på garantinivå, säger Ulrik Lidwall.
– De har också mer begränsade marginaler från början, säger han.
De hushåll som får bidrag men också jobbar och får lön påverkas också negativt av inflationen men har, enligt Försäkringskassans analys, ändå större möjligheter att påverka sin ekonomiska situation.
– Annars är den höga inflationen olycklig eftersom den gör oss alla fattigare så vi får hoppas att den inte blir långvarig, säger Ulrik Lidwall.