Inflationschock i Baltikum

Trycket uppåt på priserna var redan högt, men har hämtat ny kraft efter den ryska attacken mot Ukraina den 24 februari. Kriget och sanktioner stryper den baltiska handeln med både Belarus och Ryssland och allt från energi till metaller, transporter, spannmål, gödsel och livsmedelspriser drar iväg uppåt.

Effekterna finns även på arbetsmarknaden. Tusentals ukrainska män – många inom bygg- och transportsektorn – har åkt hem för att försvara sitt land och ersatts av tiotusentals ukrainska kvinnor och barn på flykt undan krigets fasor.

Sänkta tillväxtprognoser

Inflationschocken slår hårt mot hushållens köpkraft. Men konsumtionen har än så länge inte fallit tillbaka tack vare den stora sparbuffert som har byggts upp av hushållen under två års pandemi.

– Men det är klart, ökningstakten för privatkonsumtionen kommer snart att minska. Det är svårt att säga hur mycket, säger Tadas Povilauskas, SEB-ekonom i Litauen.

Tillväxtprognoserna för de tre baltiska länderna sänktes nyligen radikalt av SEB-ekonomerna, till 0,1 procent för Litauen, 1,8 procent för Lettland och 0,6 procent för Estland.

Stödåtgärder är på väg. I Litauen vankas riktade stöd till hushåll för att hantera högre elräkningar. Därtill planeras höjda pensioner, barnbidrag och olika typer av socialbidrag. EU-finansierat investeringsstöd till satsningar på förnybara energikällor finns också i pipeline.

Enstaka företag och hushåll kan säkert få problem att sköta betalningarna när inflationen lyfter så snabbt, enligt Mihkel Nestor, SEB-ekonom i Estland. Men han ser ingen ny baltisk bank- och skuldkris – som 2008-2009 – framför sig.

"Vi hade lätt kunnat varit dubbelt så rika"

Banksektorn i Baltikum – dominerad av svenska storbanker – präglas av strama kreditprövningar, låg belåningsgrad och en negativ kredittillväxt. Andelen så kallade problemlån i bankernas portföljer – där låntagare inte betalat räntor och amorteringar i tid – ligger på omkring 0,6-0,8 procent. Det kan jämföras med ett EU-snitt på 2,0 procent i EU och enligt EU:s bankmyndighet EBA:s senaste mätning är det bara Sverige som har lägre nivå.

– Jag tror också det handlar om att de baltiska länderna har haft en väldigt bra ekonomisk utveckling de gångna 5-10 åren, säger Nestor.

Men i den bästa av världar hade det varit betydligt bättre, enligt Dainis Gašpuitis, SEB-ekonom i Lettland. Han tror att Baltikum mycket väl kunnat ligga i tätklungan i EU:s välståndsliga – tillsammans med länder som Sverige – om det inte hade varit för den aggressiva grannen Ryssland.

Nu befinner de sig i stället långt ned på den nedre halvan, med en BNP per capita på ungefär hälften av EU-snittet.

– Vi hade lätt kunnat varit dubbelt så rika mot vad vi är i dag. Det hade varit en helt annan levnadsstandard om Ryssland vore ett normalt demokratiskt land, säger Gašpuitis.

Nestor från Estland håller med.

– Det där är en jättestor potential som vi går miste om.

"En normalisering kan ta årtionden"

Vägen till någon typ av mer normal relation med Ryssland – utan sanktioner – var redan före den ryska attacken mot Ukraina den 24 februari svår att se, enligt ekonomerna.

– En normalisering kan ta årtionden, om man lyssnar på hur den ryska befolkningen ser på Ukrainakriget, säger Nestor.

Tillväxten framöver bygger i stället på ett fortsatt inflöde av utländska investeringar från väst. Estländska "enhörningar" – det vill säga nystartade bolag som vuxit till värderingar på över en miljard dollar – är ett nytt viktigt lockbete in i den snabbt växande IT-sektorn i länderna.

Trenden bland europeiska storföretag att omlokalisera produktion från Kina till Europa är också något de baltiska ekonomerna hoppas bidrar. Baltländerna har här en viktig konkurrensfördel jämfört med andra EU-länder tack vare en jämförelsevis låg kostnad för arbetskraft.

– Med nuvarande lönetrend kommer det ta minst 30 år för Lettlands löner att hinna ikapp det svenska löneläget, säger Gašpuitis.