Det svenska Riksbanken är mest bekymrad för när det gäller inflationen, är hur den riskerar bita sig fast, att hushåll och andra aktörer tror att prisökningarna ska ligga kvar på en hög nivå. På onsdagsmorgonen kom nya månadssiffror från Prospera som visar att inflationsförväntningarna bland marknadens aktörer i maj ligger på 4,1 procent ett år framåt i tiden. Det är en rejäl ökning från aprilsiffran på 3,2 procent.

Även på två års sikt har synen på inflationen skruvats upp. Då tror de tillfrågade på en inflation på 2,8 procent och på fem års sikt räknar de med att den fallit tillbaka till 2,4 procent. Det är högre än aprilsiffrorna.

Det är den första mätningen sedan Riksbankens räntehöjning och siffrorna är extra intressanta för Riksbanken efter den nya kursändringen när det gäller räntepolitiken.

På torsdag morgon kommer statistik från SCB över prisökningarna i april, som väntas landa på 6,2 procent, i sådana fall upp från 6,1 procent i mars.

USA har en ännu högre inflation, men den spås toppa nu.

– Vi är inte riktigt på samma ställe som USA utan har en inflationsprognos där vi fortfarande har en topp framför oss i juni på 6,7 procent för KPIF. Vi tror att inflationstrycket till och med underskattas av Riksbanken, bedömer Claes Måhlén, chefsstrateg för räntor på Handelsbanken.

Bensin, el och matvaror. Hushåll världen över har fått uppleva hur i princip allt fått en högre prislapp i takt med den stigande inflationen.

Som resultat har också centralbanker börjat att skruva upp styrräntor, senast Riksbanken, och dessförinnan amerikanska Federal Reserve, i form av en höjning med 0,5 procentenheter men med tydliga signaler om att det inte är tillräckligt.