När Damberg presenterade sin ekonomiska vårprognos den 1 april landade den på 4,6 procents inflation enligt det så kallade KPIF-måttet för helåret 2022. Dagens publicerade siffra från SCB, för mars, innebär en siffra som är en tredjedel högre och hamnar på 6,1 procent. Det är den högsta som uppmätts på över 30 år.

– Riksbanken har ju signalerat att de är beredda att höja räntorna tidigare och med de här siffrorna så antar jag att det blir ytterligare diskussioner om det, säger Damberg.

Han kommer inte att justera sin siffra i vårbudgeten på tisdag och han understryker att han har gjort klart att osäkerheten är stor om utvecklingen. Sedan en tid är det framförallt priserna på el, drivmedel och livsmedel som eldar på inflationen.

"I hela Europa"

– Det ser vi inte bara i Sverige utan i hela Europa, säger finansministern som framhåller att en viktig fråga är hur pass ihållig inflationen blir.

– De flesta bedömare menar att den kommer att falla tillbaka nästa år och det blir ju väldigt viktigt för Riksbanken att följa det.

Förutom vad Riksbanken gör blir det också viktigt hur den stigande inflationen kommer att mötas i årets förhandlingar om löner mellan fack och arbetsgivare. Höga kompensationskrav kan ge mer bränsle för prisutvecklingen.

"Hushållen har marginaler"

Men finansministern hävdar att regeringen med de åtgärder och förslag som hittills har presenterats ligger rätt för att kompensera de som har tuffast att klara av ökade priser på nödvändiga varor. Han nämner elpriskompensation, förslag om sänkt skatt på bensin och diesel, biltusenlappen och bostadsbidrag för de sämst ställda pensionärerna samt garantitillägg för pensionärer.

– Vi ser att konsumtion fortsätter, hushållen har fortfarande marginaler efter pandemi. Men det är viktigt att vi stöttar de hushåll som inte har några marginaler och då är vi tillbaka i de fattigaste barnfamiljerna och pensionärerna.

Han säger att arbetsmarknaden ser fortsatt stark ut och att det är rimligt att räkna med tillväxt om än mer dämpad än tidigare antaget.