Inför finansutskottet frågades Ingves ut tillsammans med vice riksbankschef Martin Flodén under förmiddagen.
Huvudämnet var givet – inflationsfrågan. Hur mycket kan inflationen stiga och framförallt, hur länge kommer den att ligga på nuvarande nivå?
Hög månadssiffra
Enligt riksbankschefen bedöms dock detta vara ett övergående problem för svensk ekonomi.
– Den bedömning vi gör är att när utbudsbegränsningarna klingar av så kommer det rätta till sig, säger Ingves, och gör bedömningen att inflationen kommer som högst nå 3,2 procent de närmaste månaderna.
Efteråt utvecklar han sitt resonemang:
– Det är två delar, vi går dels mot en normalisering där uppkomna flaskhalsar gradvis kommer att försvinna, dels den andra delen med olje- och energipriser där vi har svårt att se att elpriserna kommer att fortsätta uppåt. Vi vet sedan tidigare att elpriser svänger väldigt mycket.
TT: När kan dock stigande inflation bli ett faktiskt problem för svensk ekonomi?
– Det går inte att säga i dagsläget. Har vi rätt i vår prognos så kommer inflationstakten gå ned till och med under 2,0 procent och då pratar vi om ett förlopp under första halvåret.
Högsta sedan 2008
För bara ett par dagar sedan kom just nya inflationssiffror från Statistiska centralbyrån (SCB) som redovisade en så kallad KPIF-inflation på 2,8 procent för september. Det är den högsta månadssiffran sedan finanskrisen hösten 2008.
Ingves poängterar dock att det som nu framförallt driver inflationen uppåt är just stigande energipriser där bland annat oljepriset stigit kraftigt uppåt de senaste månaderna.
– Vår bedömning är att el- och oljepriserna inte stiger hur länge som helst utan dessa kommer så småningom klinga av och vi ser i dagsläget inget tungt underliggande inflationstryck. Har vi rätt är det ingen större dramatik i detta.
Enligt Riksbanken har man nu inte sett några tecken på spridningseffekter utifrån den högre inflationen men att det är en osäkerhetsfaktor som man har fokus på.
– Spridningseffekterna i Sverige har varit små. Det har inte varit så att man verkligen börjat höja priserna på konsumtionsvaror men det varierar lite på vad det är för sorts varor, säger vice riksbankschef Martin Flodén.
Frågor om bubblor
Från Riksbanken ser man därför en fortsatt expansiv penningpolitik samtidigt som man löpande följer energi- och producentpriserna liksom löneutvecklingen.
På utfrågningen fick också Ingves frågor om aktiemarknaden och en eventuell risk för bubblor där.
Där var dock riksbankschefen fåordig:
– Det vill jag inte uttala mig om. I de flesta fall vet man inte förrän efteråt om det var en bubbla, men i en värld där realräntan varit låg under lång tid driver man in mycket kapital in i aktiemarknaderna och någon gång kan riskerna bli höga, konstaterade Ingves.