Slutsatserna i konjunkturbrevet bygger på svar från ett 100-tal livsmedelsproducenter om hur kostnader, försäljning, export med mera utvecklades under årets första kvartal – som blev det svagaste under den 14-åriga tidsserien.
Livsmedelsföretagen har aldrig sett sin försäljning minska så mycket som under de tre senaste kvartalen. En starkt bidragande orsak till volymtappet för svenskproducerat är att konsumenterna i allt högre grad väljer lågprisalternativ i butikerna.
– Jag tror att det är få som är verksamma i livsmedelssektorn som har varit med om en lika snabb förflyttning som vi nu upplever. Och det är kanske inte heller konstigt för detta är den snabbaste prisstegring på livsmedel som vi har sett sedan 50-talet, säger chefekonom Carl Eckerdal till TT.
Nytt beteende
Företagen i enkäten är landets största och svarar tillsammans för cirka 65 procent av branschens omsättning.
Den svenska livsmedelsproduktionen – som står för cirka hälften av varorna i butikerna – påverkas påtagligt av det nya konsumentbeteendet. Frågan är om det är varaktigt eller om kunderna med tiden kommer att acceptera högre prisnivåer på de varor man egentligen föredrar.
– Den svenska livsmedelsproduktionen är inte riktigt anpassad till ett lågpriskoncept, konstaterar Carl Eckerdal.
Andra prognosmakare och analytiker har på senare tid spått att livsmedelspriserna kommer att sjunka i närtid. Häromveckan rapporterade sajten Matpriskollen att matpriserna minskade med 0,4 procent i april jämfört med i mars.
Personal får gå
Men en sådan utveckling får inget stöd i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev.
Krigsutbrottet i Ukraina ledde till en explosiv kostnadsökning för branschen. Och komponenter som råvaror, förpackningar och energi fortsatte att bli dyrare under årets första kvartal.
Lönsamheten har tagit stryk när kostnaderna ökat. Konsekvens: Under kvartal 1 drog en tredjedel av företagen ned på personalstyrkan och i prognosen för kvartal 2 planerar knappt hälften av företagen att göra det.
– Ur ett rent kostnadsperspektiv på det svenskproducerade kan man inte dra slutsatsen att det finns utrymme för breda prissänkningar, säger Carl Eckerdal.
Hopp om prisbroms
Däremot finns hopp om prisbromsande effekter under kvartal 2. I enkätsvaren förväntar sig de svenska livsmedelsproducenterna att kostnaderna för råvaror och energi stannar av.
– Företagen ser framför sig att man nu har nått platån för kostnadsökningar i det här kvartalet, säger Carl Eckerdal.
Om det stämmer kan priserna på svenska livsmedel börja stabiliseras inom 3–6 månader.
Det är inte samma sak som sänkta matpriser, men Carl Eckerdal poängterar att dagligvaruhandeln sätter själv priserna, såväl på svenskproducerat som importerat, och kan välja att gå ned i lönsamhet med målet att växa i försäljningsvolym.
– I den opinionsmässiga motvind som vi lever med i hela branschen kan man inte sätta likhetstecken mellan kostnadsökningar och prisökningar mot konsument.