När matpriserna steg i början av året pekade livsmedelsjättarna Ica, Coop och Axfood på att det var ökade kostnader i produktionsled som tvingade dem att höja priserna i butik. Något som tydligt kändes av i många svenskars plånböcker.

Sedan dess har matpriserna successivt sjunkit. En uppgång kunde förvisso noteras i juli, men experter ansåg att det var kopplat till en semesterrelaterad, säsongsbetonad inflation.

Nu riskerar en svag krona, bränder och torka att trycka upp produktionskostnaderna igen, enligt Livsmedelsföretagen som företräder matproducenterna.

I bästa fall kan prisökningarna avta och bli mer normala om 6-12 månader, bedömer deras chefsekonom Carl Eckerdal.

Eftersläpning till butiker

Karin Brynell vd på branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel framhåller att det är för tidigt att göra sådana prognoser.

– En produkt består av såväl råvaror, som tillverkning, transport som butikskostnader. Ökade kostnader leder till ökade priser, men med en eftersläpning.

I dagens konkurrenssituation är det svårt för butikerna att höja priserna, betonar hon.

Bov i dramat

En bov i dramat är den svaga kronan. Kronan har förlorat 5-6 procent mot såväl euron som dollarn i år och 70–80 procent av företagens produktionskostnader påverkas direkt eller indirekt av utvecklingen, enligt matproducenterna.

– Vi delar bilden att kronans utveckling går åt fel håll, vilket kan komma att påverka livsmedelspriserna. Men just nu ser vi inte att det finns utrymme att höja priserna. Marginalerna minskar istället, säger Karin Brunell.

Hon pekar även på att butikernas driftskostnader har ökat.

– Dessutom leder den höjda arbetsgivaravgiften för unga till ökade kostnader.

Den första april i år försvann den sänkta arbetsgivaravgiften för unga i åldrarna 19–23 år som infördes under pandemin. Åtgärden ökade arbetsgivarnas kostnader från 19,73 till 31,42 procent.