Marknaden har skakats om rejält under den gångna veckan – precis som för i dagarna två år sedan när covid-19-pandemin slog till.

– Nu två år senare är vi återigen i ett nytt läge. Det betyder att återigen har vi att hantera det okända, säger Stefan Ingves, i ett anförande inför riksdagens finansutskott.

"En oerhört stor tragedi"

Den geopolitiska världskartan håller på att ritas om efter den ryska invasionen av Ukraina – där ryska styrkor den 24 februari inledde en offensiv som blivit allt blodigare och drivit över en miljon ukrainare på flykt.

– Det är en oerhört stor tragedi som nu utspelas, men i ekonomisk mening är de här två ekonomierna små, säger Ingves.

Det gäller såväl handel som finansiellt, med begränsad exponering bland svenska banker mot både Ukraina och Ryssland.

Indirekt ställer dock skenande priser på bland annat naturgas, olja och vete till det även för den svenska ekonomin. Prishöjningar på el, drivmedel och livsmedel var ett tema redan före den ryska attacken och de ser nu ut att fortsätta ett tag till.

– Oljepriset är högre i dag än det var i vår februariprognos. Det märks självfallet vid pumpen, säger han.

Naturgasen är ingen stor svensk fråga. Men det slår indirekt, via den stora elproduktionen med gas nere på kontinenten som till omkring 40 procent bygger på rysk naturgas.

"För tidigt att sätta siffror på det här"

Han påminner samtidigt om att energipriserna bara utgör 7-8 procent av den korg av varor och tjänster med vilken svensk inflation beräknas. Och han håller fast vid sitt uttalande om att energipriserna rimligtvis inte kan fortsätta uppåt hur länge som helst.

– Så här långt kan man säga så här, att det som nu har skett den senaste veckan puttar väl rimligtvis upp inflationen lite grann. Men det är alldeles för tidigt att göra nya prognoser, säger Ingves.

Tillväxtprognosen är också osäkrare, även om huvudspåret fortfarande är allmänt goda tider i Sverige.

– Rimligtvis är det så att om man spenderar pengar på annat behöver det inte innebära att tillväxten blir dålig. Däremot får man en helt annan sammansättning av tillväxten, när man ska finansiera ett krig och rusta upp försvar. Men det är alldeles för tidigt att sätta siffror på det här.

Väst har svarat på det ryska angreppet med upprustningsbeslut och vapenleveranser och finansiellt stöd till Ukraina. Från svensk sida handlar det bland annat om en halv miljard i humanitärt bistånd, 5 000 pansarskott och lånegarantier via Världsbanken på 50 miljoner dollar.

"Omänskliga förhållanden"

Ovanpå det har det beslutats om sanktioner mot Ryssland – mot Vladimir Putin, oligarker, ansvariga politiker, men även mot den ryska centralbanken, vars tillgångar i väst frusits. Dessutom har en fjärdedel av den ryska banksektorn portats från Swift, det internationella systemet för överföringar.

Riksbanken har sedan flera år stött sina kollegor i Ukraina, enligt Anna Breman, vice riksbankschef. Och en ukrainsk begäran om ett så kallat swap-avtal med Riksbanken – som ger centralbanken i Kiev tillgång till dollar via Riksbanken – bereds just nu.

Hon har inför utfrågningen i riksdagen varit i direkt kontakt med kollegor i Kiev.

– De upprätthåller samhällskritiska funktioner, betalningssystemet och de ser till att det finns kontanter samtidigt som de blir beskjutna av ryska raketer och samtidigt som deras familjer flyr. Det är omänskliga förhållanden, säger Breman.

Hon delar Ingves uppfattning om att det bara en vecka efter det att ryska styrkor inlett sitt invasionskrig mot Ukraina är svårt att bedöma effekterna på svensk inflation och ekonomi på lite sikt.

– Mycket kommer att hända innan vårt nästa penningpolitiska möte i april.