Allting har sitt slut, även den tid när Riksbanken lät reporäntan ligga på nollan eller lägre.

Dagens besked att styrräntan nu höjs och första gången sedan oktober 2014 ligger på plus, var på ett sätt inte oväntat. Under kraftigt inflationstryck var det snarare en tidsfråga när det skulle ske – dock utgick de flesta marknadsaktörer att tiden för detta var i juni i år – inte nu.

– Hade vi hållit fast vid vår prognos från i februari och skjutit räntehöjningen på framtiden så skulle inflationen blivit ännu högre och då riskerar vi att inte klara av vårt inflationsmål, därför var det dags att höja, förklarar Ingves beslutet för TT.

Riksbankschefen beskriver agerandet som att man "inte trycker på bromsen utan snarare lättar på gasen".

Får en klar betydelse

För svenska hushåll och företag som sitter i passagerarsätet får det dock en klar betydelse.

– För båda betyder det lite högre utgifter om man har lån och har man stora lån så slår det naturligtvis mer. Det är samtidigt inte så att vi är på väg mot en extrem räntenivå utan snarare att det här med noll- eller minusränta är en epok som vi lägger bakom oss. Nu går vi mot en period där det förhoppningsvis blir mera som vanligt igen.

TT: Hur säker är du att svenska konsumenter klarar av de här förändrade förutsättningarna?

– Det är något som har diskuterats länge och vi har varit noga med att poängtera att minusränta eller nollränta är inget man kan förvänta sig hur länge som helst. Det här är en signal att vi aktivt arbetar att nå vårt inflationsmål.

Vägen dit ska nu gå via två till tre räntehöjningar i år och och att den i slutändan ska ligga något under två procent i slutet av den treåriga prognosperioden. Ingves utesluter inte att det kan – om det behövs – bli aktuellt med en höjning med 50 punkter.

– Det kan man aldrig utesluta. Det är inte så att det finns en formell regel att man bara får röra räntan med en kvarts procentenhet men det är inget som vi eftersträvar utan vi försöker att vara så förutsägbara som det är möjligt. Händer det något extraordinärt kan vi naturligtvis frångå det.

Tydlig varning

Från vissa håll, bland annat LO, har det inför dagens räntebesked kommit en tydlig varning att stigande räntor kan få konsekvenser när många med mindre marginaler står inför reallönesänkningar i år, med andra ord, undersköterskor och busschaufförer får betydligt mindre för sina löner. På frågan om det inte rent krasst kan betyda ökade ekonomiska klyftor i samhället, svarar Ingves:

– Man ska vara medveten om att oberoende för hur det ser ut för den enskilde så är det de som har låg inkomst som har störst nytta av att vi klarar av vårt inflationsmål på två procent. Därför det är de med lägst inkomst som har svårast att kompensera sig på annat sätt om inflationen är hög.