Höjningen av styrräntan var större än väntat och den största i Sverige sedan bankkrisen i början av 1990-talet. Men för att få rätsida på den skenande inflationen behövs det troligen två räntehöjningar till i närtid – 50 punkter upp i november och ytterligare 25 punkter i februari nästa år – tror Stefan Ingves.
Om detta verkställs skulle styrräntan ha höjts från noll till 2,50 procent inom loppet av nio månader.
En rejäl smäll för hushållen
Räntehöjningarna blir en rejäl smäll för hushållen, särskilt de högt belånade med små marginaler. Och de brottas redan med en rejäl dos förlorad köpkraft i den skenande inflationen, där konsumentpriserna stiger betydligt snabbare än lönerna.
I kombination med en global konjunkturnedgång och energikris i EU räknar Riksbanken med att detta utmynnar i ett BNP-fall på 0,7 procent och en ökad arbetslöshet nästa år. Bostadspriserna väntas till slutet av 2024 ha fallit med cirka 20 procent från toppen, medan bygginvesteringarna väntas dyka med nästan 20 respektive 15 procent under 2023 och 2024.
– Det kan naturligtvis vara skillnad mellan enskilda bolånetagare och hushållssektorn i vid mening. Men en 20-procentig prisförändring ska nog de allra, allra flesta klara av, säger Ingves.
TT: Är det en kris vi går igenom nu?
– Det är inte en kris om man tittar på konjunkturen. I och för sig räknar vi med att det går långsammare i svensk ekonomi under nästa år, men det är inte på något sätt en kriskonjunktur, säger Ingves.
– Nu ska vi hantera den här frågan på ett bra sätt så att det inte blir ännu mer bekymmersamt längre fram, tillägger han.
För mycket, för sent, tycker Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, om räntebeskedet.
– Så sent som i februari sa Riksbanken att räntan skulle ligga still till 2024. Nu har de istället chockhöjt den. Det är svårt för skuldsatta hushåll och företag att anpassa sig.
"De var sena på bollen"
Om Riksbanken istället hade börjat höja räntan i lugnare takt för flera år sedan hade de inte behövt ta till så stora höjningar nu, anser hon.
– De var sena på bollen och då får de sparka extra hårt på den, och det känns, säger Winsth.
Extremt bistert för hushållen och företagen, men också ett helt nödvändigt räntebeslut, tycker Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB.
– Vi har ett allvarligt inflationsproblem, inflationsförväntningarna ligger fortfarande för högt och Sverige behöver få upp räntan så att inte penningpolitiken fortsätter att stimulera, säger han.
Inflationen väntas toppa nära 11 procent i början av 2023, enligt Riksbankens prognos. Och även om man rensar bort de turbulenta energipriserna i skuggan av Ukrainakriget och det strypta ryska gasflödet till EU väntas inflationen fortsätta uppåt till 8 procent i vinter.
Nivåerna kan jämföras med Riksbankens inflationsmål på 2 procent.
Perioden av nollränta bakom oss
Ingves ser ingen tydlig reträtt nedåt för styrräntan framför sig, inte ens om inflationen lugnar ned sig om ett par år.
– Vi räknar med att räntenivån kommer att vara högre jämfört med tidigare under ganska många år – någonstans omkring 2,50 procent. Men det är inget vi kan veta, när det gäller många år framåt i tiden. Samtidigt tror vi att vi har perioden med nollränta eller minusränta bakom oss, givet den höga inflation som vi ser i många länder i dagsläget, säger Ingves.
Ingves höjer samtidigt ett varningens finger till den tillträdande regeringen. Ett slopat amorteringskrav vore ett stort misstag, varnar han.
– Om enskilda hushåll får bekymmer får de reda ut det med sin bank, hur de ska hantera den frågan. Kan man inte betala så kan man inte betala och då är det en fråga mellan långivare och låntagare, säger Ingves.
– Men att föreställa sig en värld där man generellt slutar att amortera när man höjer räntan är inte ett rimligt sätt att gå tillväga, tillägger han.
Det är även viktigt att den kompensation till hushåll och företag som diskuteras för att de ska klara de höga elpriserna i vinter begränsas i tid, anser han.
– Det är en sak att införa ett stöd. Det brukar vara en helt annan sak att krypa ur det längre fram, säger han.