Den ekonomiska standarden ökade i genomsnitt mer under 2021 än på ett antal år. Det gjorde också inkomstskillnaderna, kraftigt dessutom, och de är nu de största sedan åtminstone 1975, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
Den så kallade gini-koefficienten som mäter inkomstskillnaderna ökade till 0,333, vilket är den högsta nivån sedan mätningarna startade år 1975.
Engångsvinster
Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, har ägnat sig åt studier av bland annat ekonomisk ojämlikhet. Han förklarar att huvudorsaken till de ökade skillnaderna just 2021 är att folk sålde väldigt mycket tillgångar då. Det gäller både aktier och bostäder som såldes med stora reavinster, konstaterar han.
– Det är inkomster av engångskaraktär, det är den viktigaste förklaringen, säger han.
Han ser inte detta som ett tecken på att ojämlikheten ökar.
– Nej, det är en manifestering av skillnader som redan fanns. Sedan, om man tar ett större svep, så har inte ojämlikheten i Sverige ökat särskilt mycket på tio, femton år.
Trots hög invandring och arbetslöshet så har inte ojämlikheten ökat under den tiden, förklarar han. Tittar man längre tillbaka, som till 80-talet, märks dock ökade skillnader mer.
– Då har de ökat. Men det var en extrem situation då, med hög arbetslöshet och låg ekonomisk tillväxt och dålig ekonomi.
Politisk retorik
Från politiskt håll sägs ofta att skillnaderna ökar, men det stämmer alltså inte, enligt hans forskning.
– Det är mycket politisk retorik kring detta. Men vi glömmer bort att Sverige är ett av världens mest jämlika länder, säger Daniel Waldenström.
Enligt SCB ökade också andelen hushåll med låg ekonomisk standard något mellan 2020 och 2021, från 14,3 till 14,7 procent. Med låg ekonomiska standard menas en inkomst som är lägre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen.
Mikael Damberg (S) var finansminister 2021. Han konstaterar att SCB:s siffror speglar verkligheten 2021, då både aktier och fastigheter steg kraftigt.
Minskade inkomstskillnader i år
Folk fick också det bättre då ekonomin växte. Men inkomstskillnaderna som ökade berodde inte på några politiska beslut. Nu i år, med lägre aktiekurser och fallande bostadspriser och kommer det att se annorlunda ut, konstaterar han. Sannolikt kommer inkomstskillnaderna inte att öka i år, snarare tvärtom, tror han.
Han ser att det behövs stöd till de mest utsatta, och krispolitiken måste riktas mot dem. Trots att inkomstskillnaderna sannolikt inte kommer att öka i år.
– På pappret kommer det att se ut som ett lyckat år för jämlikheten, men samtidigt får vi rapporter om att skolbarn äter mer av skolmat och att familjer söker hjälp hos hjälporganisationer, säger Mikael Damberg.