Det är än så länge ett ganska begränsat intresse, med köp av turkiska lira-obligationer för motsvarande 700 miljoner dollar hittills under andra halvåret 2023. Men det är det största inflödet av utländskt kapital på den turkiska marknaden sedan början av 2021.
Bakgrunden till utvecklingen är en betydligt stramare penningpolitik och reformåtgärder efter det att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan fick förnyat förtroende i ett val i maj i år.
En av arkitekterna bakom den stramare politiken är Turkiets centralbankshef Hafize Gaye Erkan, som tidigare i karriären jobbat för den amerikanska storbanken Goldman Sachs på Wall Street. Under hennes ledning har centralbanken höjt styrräntan i Turkiet sex gånger från 8,5 procent i juni till dagens 40 procent.
Trots den kraftiga penningpolitiska åtstramningen är inflationen i Turkiet fortfarande skyhög jämfört med de flesta länder på drygt 60 procent.
Finanspolitiskt har Turkiets regering samtidigt stramat åt med skattehöjningar och andra åtgärder som syftar till att bromsa efterfrågan i den turkiska ekonomin.