ISK är väldigt populärt. Runt 3,6 miljoner svenskar har ett sådant, vissa kan till och med ha flera konton. Hittills har det varit ett väldigt förmånligt sätt att spara, med en låg schablonberäknad avkastning som beskattas i stället för den vanliga kapitalbeskattningen på 30 procent.
– Skattesatsen för avkastningen på ISK-kontot är också 30 procent. Men genom att man hittat på en fiktiv avkastning, statslåneräntan plus en procentenhet, så har skatten blivit extremt låg, säger Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Statslåneräntan ligger nu alldeles över nollan. Det innebär att avkastningen på ISK schablonberäknas till 1,25 procent – samtidigt som Stockholmsbörsens OMXSPI-index gick upp 35 procent under 2021.
På den lilla schablonberäknade avkastningen på ISK betalar man alltså 30 procent i skatt, i stället för att betala den vanliga 30-procentiga skatten på kapitalvinster.
Skatten relativt hög
– Nu går vi in i en period då börsen gått ned och statslåneräntan kommer att öka. ISK är jätteattraktivt då börsen går bra och statslåneräntan är låg, men mindre bra då börsen faller.
Jämfört med andra länder är dock själva skatten relativt hög, förklarar Åsa Hansson.
– Det går inte generellt att säga att skatten på ISK är låg. Nu går vi mot att det kan bli tvärtom.
Det är bara i Nederländerna som det finns något som liknar vårt ISK till konstruktionen, med en "box" där alla tillgångar ligger, berättar hon.
Skillnad på inkomster
I många andra länder beskattas sparande tillsammans med övriga inkomster, i vårt system skiljer vi på kapitalinkomster och förvärvsinkomster, förklarar hon.
I vissa länder är skattesatsen beroende av hur mycket pengar det handlar om.
– I exempelvis Danmark har man en skattesats på 27 procent på kapital upp till 57 000 danska kronor, och 42 procent på kapital därutöver, säger hon.
Snittet för europeiska länder är cirka 19 procent i skattesats, men det är väldigt svårt att jämföra hur sparande beskattas i olika länder förklarar hon.
ISK en valfråga
– Det finns många länder där skatten är beroende av hur mycket man tjänar, och innehavstiden. Här i Sverige har vi högre skatter på kapital än övriga Europa, men lägre skatt på fastigheter. Där ligger vi extremt lågt, med slopad fastighetsskatt och 22 procents beskattning av vinsterna.
Men beskattningen av ISK har blivit en valfråga i år. Moderaterna, och även L, SD och C, vill att skatten ska sänkas. Vänsterpartiet vill införa ett maxtak på ISK, vilket inte finns i dag.
– Jag som skatteekonom tycker inte att man ska bedriva konjunkturpolitik med beskattningen. Man kan inte ändra bara för att börsen går dåligt. Vi har redan ett lapptäcke av olika skattesatser, säger Åsa Hansson.