– Det är en fråga vi just nu aktivt arbetar med på finansdepartementet, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Skattefrågan kring så kallade investeringssparkonton har intensifierats i takt med att räntorna har stigit. Under lång tid har ISK-sparande varit väldigt gynnsamt då det inneburit en låg årlig schablonskatt i stället för en 30-procentig vinstskatt som det innebär att ha sitt sparande i en traditionell värdedepå.

När statslåneräntan har stigit har dock ISK-skatten följt med och i dagarna fastställdes nivån för 2024.

Medan ISK-skatten uppgick till 0,88 procent under 2023 stiger den nästa år till 1,09 procent. Detta kan också jämföras med perioden 2020–2022 då skatten låg på 0,38 procent.

Men finansministern öppnar nu alltså för ett förslag om sänkt ISK-skatt redan i nästa höstbudget (för 2025).

– Det kan absolut bli aktuellt då, säger Svantesson.

Sänkt skatt på sparande var ett vallöfte. Svantesson pekar på att regeringspartierna och Sverigedemokraterna i Tidöavtalet är överens om att ingen skatt ska utgå på de 300 000 första sparade kronorna.

– Skatten stiger nu på grund av inflation och högre räntor och det visar i grund och botten hur problematiskt det är med inflation, säger Svantesson.