Det redan svåra parlamentariska läget och ett hårdare politiskt klimat inför valet hösten 2022 begränsar utrymmet för statsminister Magdalena Andersson (S) att genomföra en radikalt ny eller annorlunda politik, enligt Jan-Olof Jacke.
– Jag har stora förväntningar på vad en svensk regering bör göra för att förbättra företagsklimatet. Men mina förhoppningar i närtid är begränsade, säger han.
Thorwaldsson nyckelperson
En nyckelperson för vad som trots allt kan göras för näringslivet blir näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson. Jacke och Thorwaldsson var fram till sommaren 2020 – då Thorwaldsson avgick som LO-bas – under några år ledargestalter på var sin sida i striden om lasregler och nya kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden.
– Karl-Petter förstår näringslivet väl. Jag förväntar mig att han driver frågorna på det sättet också, säger Jacke.
Att det blir en tidigare fackpamp som leder näringsdepartementet behöver inte alls vara något negativt för Svenskt Näringsliv, enligt Jacke.
– Parterna på arbetsmarknaden har väldigt många saker och frågor gemensamt. Sedan har vi tuffa förhandlingar emellanåt. Det där tror jag vi kan lägga åt sidan. Det ser jag inte som något problem, säger han.
– Däremot förväntar jag mig att han har en stor förståelse för näringslivet och att han jobbar stenhårt för att vi ska få rätt förutsättningar, tillägger han.
Näringslivets viktigaste frågor berör samtidigt fler departement än Näringsdepartementet, enligt Jacke.
– Därför tycker jag näringsministern, oavsett vem det är, har en väldigt viktig uppgift i att företräda näringslivsfrågorna i regeringen, säger han.
Halverade tillståndsprocesser
Jacke lyfter fram säkrad energiförsörjning, halverade tillståndsprocesser och åtgärder mot kompetensbristen på svensk arbetsmarknad som de viktigaste frågorna just nu.
Han ställer sig bakom målet att nettoutsläppen ska minskas med 55 procent till 2030 jämfört med 1990-års nivåer – som finns med i det så kallade "Fit-for-55"-målet som EU har lanserat.
– Men det är 8–9 år tills dess. Då går det inte att ha ledtider i tillståndsprocesser som är 10 år. Det är en oerhört central fråga, säger han.
– Ledtiderna måste halveras, tillägger han.
För att lyckas med det krävs ändringar i miljöbalken och en process som ger större chanser att göra rätt från början, enligt Jacke. Han vill se mer tydlighet kring vilka krav som gäller och samtidigt införa beviskrav för den som vill överklaga ett tillstånd som har beviljats.
– Om man hela tiden kan överklaga utan bevisbörda, nästan bara med att ställa upp en hypotes, blir det väldigt långa processer, säger han.
Han varnar samtidigt för tomt prat om klimatomställning, utan att ge näringslivet förutsättningar att klara av tuffa åtaganden – särskilt när det gäller energifrågan.
– Vi startar på ett väldigt bra ställe, med en stort sett fullt fossilfri elproduktion. Det ger oss en konkurrensfördel mot de allra flesta och den får vi inte schabbla bort, säger han.
– Vi måste säkerställa att vi klarar kraftöverföringen, men också att vi klarar en framtida fossilfri produktion som möter det ökade behovet.
Ser sannolikt behov av ny kärnkraft
I det korta perspektivet vill han därför se ett snabbt beslut för att kunna inleda arbetet med att bygga upp ett slutförvar för kärnavfall. Förlängd livstid för kärnkraften finns också med på önskelistan.
– Det alldeles uppenbara är att vi måste ha en förlängd livstid på kärnkraften och sannolikt bygga ny, säger han.
– Vi hoppas på ny teknologi för det förnybara, så att den blir mer planerbar. Men vi har inte det i dag och det kommer ta tid innan det utvecklas, tillägger han.
Han vill även att S-regeringen backar när det gäller frågan om vinster i välfärdsföretag och beklagar samtidigt – precis som regeringen, oppositionen och svenska fackliga företrädare – att Sverige verkar ha körts över när det gäller EU-förslaget om minimilöner inför måndagens ministermöte, där frågan ska klubbas.