Trycket nedåt på den japanska valutan – ner med nästan 18 procent mot dollarn hittills i år – skapas bland annat av att Japans centralbank är en av få som just nu inte tagit rygg på USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) med kraftiga åtstramningar för att få bukt på den ovanligt höga inflationen.

I Japan är det fortsatt en styrränta nära noll som gäller. Och centralbankschefen Haruhiko Kuroda gjorde så sent som för en vecka sedan – på centralbanksmötet i Jackson Hole, USA – klart att det inte heller finns planer på att dra in på extraordinära stimulansåtgärder från centralbanken. Detta besked kommer samtidigt som hökaktiga uttalanden från Fed och Europeiska centralbanken (ECB) satt fart på spekulationer om så kallade trippelhöjninar av styrräntan.

Några planer på japanska stödköp av yenen, för att bromsa trycket nedåt på valutan, har inte heller presenterats. Senast Japans regering ingrep på valutamarknaden var 1998, när den asiatiska marknaden skakades av en regional finanskris.

En svagare yen gör japanska exportvaror billigare på världsmarknaden, men innebär även att importen till Japan blir dyrare.

– Yenens svaga utveckling drivs på av en artificiellt låg styrränta jämfört med alla andra och frågan är hur länge det kan hålla på, säger Steven Englander, analyschef på storbanken Standard Chartered.