På torsdag släpper Statistiska centralbyrån (SCB) nya inflationssiffror och då gällande augusti. Flera aktörer gör nu bedömningen att inflationen ska backa rejält, till exempel Handelsbankens prognos är att inflationen ska uppgå till 5 procent enligt måttet KPIF, det vill säga där ränteeffekter har räknats bort, och det mått som Riksbanken tittar främst på.
SEB i sin tur går ännu lägre och bedömer att den ska uppgå till 4,9 procent i årstakt jämfört med 6,4 procent i juli.
Billigare flygresor
Prisfall på utrikes flygresor bedöms bidra till nedgången men det är framförallt en faktor som dessutom är avgörande:
– Inflationen totalt sett bedöms rasa rejält. Det låter väldigt hoppingivande men bakom detta ligger att det har varit väldigt stora svängningar i elpriset. Just augusti förra året var en månad när priset fullständigt sköt i höjden, säger Johan Löf, seniorekonom och prognosansvarig vid Handelsbanken.
Med andra ord jämförs alltså årets mera normala elpriser med väldigt höga elpriser förra året.
– Det här betyder inte att inflationen som helhet faller så därför är nedgången inte så hoppingivande som man skulle tro, säger Johan Löf.
För hög
Även om det nu kan synas en viss nedgång så påpekar Johan Löf att förra månadens konsumentpriser visade att det var 70 procent av alla varor och tjänster som ökade åtminstone fem procent eller mer i årstakt.
Handelsbanken bedömer därför att Inflationen under hösten på grund av just elpriserna ska fortsätta åka berg- och dalbana och den stora frågan är därför hur inflationen är när vi går in i 2024?
– Dessvärre är signalerna att inflationen kommer att vara förhöjd och för hög för att det ska vara bra nästa år.
Räntehöjning igen
Från marknadshåll ses det som självklart att det blir en räntehöjning från Riksbankens sida nu i september. Åsikterna går däremot isär när det gäller utvecklingen längre fram. Medan Danske Bank i en nyligen publicerad konjunkturprognos slog fast att Riksbanken bedöms behöva sänka styrräntan redan i april så har till exempel Handelsbanken en prognos att det sker längre fram och först efter två ytterligare räntehöjningar vilket skulle ta styrräntan upp till 4,25 procent.
– Det handlar om just det att vi har en hög underliggande inflation och hur priserna rört sig de de senaste månaderna, alltså inte vad som hände i fjol. Den svaga svenska kronan gör också att inflationen bedöms hålla i sig längre och Riksbanken kommer att behöva fortsätta med höjningar även fast amerikanska Federal Reserve kan vara klara med sina höjningar, säger Johan Löf.