Nedgången för bostadspriserna, hittills på cirka 11 procent från toppen, är troligen inte klar, enligt Ylva Hedén Westerdahl. Hon räknar med att de ska ned med 15 procent innan situationen stabiliseras.

– Vi befinner oss nu i en lågkonjunktur, säger hon på en presskonferens.

– Höga räntor och pressade hushåll påverkar bostadsmarknaden, tillägger hon.

Riksbanken höjer i november

Arbetslösheten väntas i lågkonjunkturen stiga, från årets cirka 7,5 procent till 8,2–8,3 procent kommande två år.

Hedén Westerdahl räknar med en svag vändning uppåt först under andra halvåret 2024. Men det kommer att ta längre tid än så att få fart på Sverige igen, enligt KI.

"Det dröjer till 2026 innan svensk ekonomi är i konjunkturell balans", skriver KI i rapporten Konjunkturläget.

Riksbanken väntas höja styrräntan i november, upp till 4,25 procent, enligt prognosen.

KI sänker sin prognos för svensk BNP i år och räknar med att den krymper med 0,6 procent. Tidigare låg prognosen på minus 0,4 procent.

För 2024 justerar KI ned prognosen till plus 1,0 procent, från tidigare plus 1,4 procent.

"Hög inflation och stigande räntor har urholkat hushållens köpkraft samtidigt som svag omvärldsefterfrågan slår mot exportnäringen. Det bidrar till att lågkonjunkturen fördjupas nästa år", skriver KI i rapporten.

Kronan kan avgöra ränteläget

Inflationen – där KPIF-måttet rensat för energipriser låg på 7,2 procent i augusti – förklaras bland annat av den kraftiga kronförsvagningen i inflations- och räntechockens spår.

Hedén Westerdahl pekar på att även den norska kronan har haft det svårt det gångna året och drar slutsatsen att det kan förklaras av att små valutor har svårt att hävda sig i tider av stor osäkerhet.

Prognoschefen uppger att oväntat hög inflation och/eller en fortsatt kronförsvagning kan göra att utvecklingen blir ännu sämre för svensk ekonomi – bland annat då det kan tvinga Riksbanken att ligga kvar på en hög styrränta längre.

Men i ett positivt scenario, där kronan stärks snabbare än väntat, kan det finnas en öppning för snabbare räntesänkningar från Riksbanken än vad som ligger i prognosen.

"Delar bilden"

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger att hon delar bilden i Konjunkturinstitutets prognos och att den ligger i linje med regeringens bedömning.

– Jag har sagt det ända sedan förra hösten — då var vi på väg in i en ekonomisk vinter och nu är vi där. Ju snabbare inflationen kan komma ner, desto snabbare kan konjunkturen vända tillbaka, men det vi ser nu är en tuff tid.

Hon tror på en vändning under 2025:

– Det vi ser är att 2025 kommer ekonomin att vända, även om vi också ser att det kan vara en lågkonjunktur då. Men vi gör allt vad vi kan för att få ner inflationen. Den är roten till väldigt mycket av de problem som hushåll och företag i Sverige har.

KI presenterar samtidigt en Konjunkturbarometer, som visar upp en dyster bild av stämningsläget i Sverige – inte minst bland hushållen. De har bortsett från pandemivåren 2020 inte varit så deppiga som de är nu på tio år.