De allt högre priserna, bland annat på livsmedel, har skapat spekulationer om smyghöjningar bland företagen.

Den förra regeringen med dåvarande finansminister Mikael Damberg (S) gav därför KI i uppdrag att titta på hur priserna ökat i olika branscher i förhållande till de faktiska kostnaderna.

För den som stått och svurit över hur dyr matkassen faktiskt blivit så finns det dock lite fog för teorin om giriga företag som pressar priserna mer än motiverat.

– Alla är ovana att i synnerhet matpriserna ökar så här pass fort och man tänker "så här fort kan de inte öka bara på grund av att kostnaderna ökat". Samtidigt tror jag folk underskattar effekten av att den svenska kronan försvagats och att importpriserna stiger väldigt kraftigt, säger KI:s generaldirektör Albin Kainelainen till TT.

Lika illa runtom Europa

Det faktum att prishöjningar sett ungefär likadana ut runtom i EU är ännu ett tecken, påpekar Albin Kainelainen.

– Att alla företag skulle bete sig oschysst på samma gång – det är ganska osannolikt. Det utesluter dock inte att en enskild handlare eller en enskild producent har gjort detta men vi ser det inte på en aggregerad nivå.

Förklaringen hittas i stället i en extremt svag växelkurs. Den amerikanska dollarn har till exempel i år kostat mer än 11 kronor. Men också i allt högre världsmarknadspriser på många varor. Därmed har vinstandelen inom vissa sektorer – bland annat industrin – blivit väldigt hög. Albin Kainelainen och KI bifogar dock en egen brasklapp till undersökningen.

– Det här är bara en modell och ett sätt att göra beräkningen på. Sedan är tidshorisonten viktig. När vi fortfarande befinner oss i de här höga prisökningarna så kan det ta något kvartal innan företagen är klara med sitt nya pris i den nya normalvärlden.

– Man skulle behöva göra om det här om något år eller så.

En viss tröst

För de hushåll som nu brottas med kraftigt stigande priser finns dock viss tröst. Den 14 december redovisar SCB nästa inflationssiffra efter att inflationstakten låg på 9,3 procent i oktober jämfört med samma period 2021. Runtom i Europa har dock en viss inflationsavmattning nu börjat att märkas och KI gör bedömningen att den inte bör vara alltför långt borta ur ett svenskt perspektiv.

– Det är någon månad bort i Sverige men vi tror att inflationen kommer att börja gå ned under vintern. Energipriserna var ovanligt låga förra månaden, nu är de höga igen. Därför kan det dock bli så att vi får en väldigt hög inflation igen, säger Kainelainen om den kommande novembersiffran.