– Lönerna kommer att börja öka snabbare än inflationen, vilket stärker köpkraften, säger KI:s generaldirektör Albin Kainelainen till TT.
Konjunkturinstitutet räknar med att BNP sjunker med 0,9 procent i år – det är 0,5 procentenheter lägre jämfört med förra prognosen.
– Det beror på att exporten har utvecklats lite svagare än vi trodde, och hushållen har dragit ned sin konsumtion lite mer än vi trodde.
Svenska hushåll har fått det mycket tuffare det senaste året, med stigande priser och höjda räntor. KI ser framför sig ytterligare en räntehöjning i september, vilket kommer att förstärka hushållens utsatta situation.
– Hushållen köpkraft kommer att minska ett tag till, men under nästa år blir läget lite bättre, spår Albin Kainelainen.
Svag krona höjer inflation
Riksbankens arbete med att bekämpa inflationen försvåras rejält av den svaga svenska kronan, anser KI.
– Den försvagade kronan höjer inflationen, eftersom mycket av det vi köper i Sverige är importerat. Den påverkar Riksbankens räntesättning, som måste förhålla sig till ränteskillnader från framför allt ECB. Samtidigt stimulerar den tillväxten i svenska näringslivet för de som jobbar mot exportmarknaden, säger Kainelainen.
– Kronan är mycket svår att göra prognoser på.
Även för nästa år sänker KI prognosen för svensk ekonomi, med 0,2 procentenheter, till 1,2 procents tillväxt.
Samtidigt spår KI att inflationen landar på 8,7 procent i år, vilket är oförändrat jämfört med tidigare prognos.
KI räknar med att styrräntan landar på 4 procent i år, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med tidigare prognos.
Stark arbetsmarknad överraskar
Däremot har lågkonjunkturen inte slagit igenom på arbetsmarknaden än, konstaterar KI.
– Den starka arbetsmarknaden har förvånat oss och andra i den här lågkonjunkturen. Det är ett mönster vi ser även i andra länder, säger Albin Kainelainen.
– Det har inte gett utslag i höga löner, vilket vore riskfyllt. Att arbetsmarknaden utvecklas starkt utan att lönerna ökar starkt gör att det inte behöver vara en så stor motsättning som det har varit tidigare med en stark arbetsmarknad under hög inflation.
Neutral finanspolitik
I prognosen bedömer KI att budgeten för 2024 kommer att innehålla ofinansierade åtgärder motsvarande 45 miljarder kronor. 25 miljarder av det kommer att riktas mot hushållen.
KI anser att osäkerheten om finanspolitikens utformning är stor "inte minst därför att den höga inflationen gör att finanspolitiken bör utformas så att den tar hänsyn till de utmaningar som penningpolitiken står inför".
– Nu är det penningpolitiken som bestämmer hur expansiv den samlade ekonomiska politiken ska vara. Riksbanken försöker få ned inflationen till målet på två procent, och har höjt räntan och stannat in ekonomins hastighet. Då kan inte finanspolitiken bestämma sig för att sätta i gång och stimulera ekonomin, påpekar Albin Kainelainen.
– Finanspolitiken måste förhålla sig till det och då kan den vara neutral, utan att på något sätt störa Riksbankens försök att få ned inflationen.
