Det har tuffat på bra i svensk ekonomi hittills i år. Och KI räknar nu med "ett glädjeskutt" under tredje kvartalet, när lättade restriktioner lyfter konsumtionen. Samtidigt tror KI att merparten av de statliga coronastöden i allt väsentligt fasas ut i höst.

Ovanligt stort utrymme

Sammantaget ger detta ett ovanligt stort reformutrymme på 40 miljarder kronor när den rödgröna regeringen ska presentera sin sista budget inför valet 2022. Normalt brukar reformutrymmet per år ligga kring 25 miljarder.

– 40 miljarder är mer än vad vi brukar se, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på KI.

Ökade utgifter för att bibehålla personaltäthet och normala standardökningar i offentliga tjänster äter dock upp 30 miljarder av reformutrymmet, vilket enligt KI:s kalkyl ger finansminister Magdalena Andersson (S) 10 miljarder att satsa på annat.

Detta bygger dock på ett budgetöverskott på 0,3 procent 2022, som finns med i KI:s prognos. Regeringen presenterade så sent som i juni en egen prognos med noll i överskott 2022, vilket om det tillämpas skulle ge ytterligare omkring 15 miljarder till reformer.

TT: Det är ju valår 2022. Räknar ni med valfläsk utöver reformutrymmet?

– Det finns en risk att det blir mer än de här 40 miljarderna, men vi har inte lagt in det i vår prognos, svarar Hedén Westerdahl.

En ond spiral

Hon tror att det finns höga politiska ambitioner som kostar mycket pengar. Det kan vara satsningar på vård och omsorg, gröna investeringar eller brottsbekämpning till exempel. Dessutom noterar hon att Sverige har starka offentliga finanser.

Hon varnar dock för att man efter de gigantiska stödpaketen i pandemin lätt kan hamna i en ond spiral där "staten går in och öppnar pengapåsen" och på så sätt på sikt undergräver förtroendet för statsfinanserna och höjer riskpremien när staten behöver låna.

Den starka konjunkturen i prognosen – med en tillväxt på 4,4 procent i år och 3,6 procent 2022 – hotas på flera fronter, enligt KI.

– Det stora frågetecknet är pandemin, säger Hedén Westerdahl.

– Deltavarianten av coronaviruset är en betydande osäkerhetsfaktor, tillägger hon.

Problematiken kring tillståndet för Cementas kalkbrytning på Gotland, som om det inte förlängs hotar att skapa en svensk cementkris, lyftes också fram av KI som ett konjunkturhot.

Flaskhalsar i globala värdekedjor är ytterligare en riskfaktor. Det handlar bland annat om containerbrist, som pressat upp transportkostnaderna, men också utbredd komponentbrist, som tvingat stora industrikoncerner att stoppa produktionen.

– Om det här fortsätter kan det få ringar på vattnet, säger Hedén Westerdahl.

Högre lönekrav

Risken är att företagen för vidare sina kostnadsökningar till slutkunderna och därmed lyfter konsumentpriserna. Det kan i sin tur leda till högre lönekrav och ett mer ihållande tryck uppåt på inflationen, som kan bli problematisk.

Svenska löner har redan stigit snabbare än väntat de senaste månaderna, bland annat till följd av kompetensbrist, enligt KI. Och KPIF-inflationen toppar en bra bit över Riksbankens inflationsmål på 2 procent i år.

Rensat för energipriser är dock prisutvecklingen inte alls lika dramatisk och nästa år beräknas KPIF-inflationen falla tillbaka till 1,7 procent. Så några åtstramningar från Riksbanken tror KI inte behövs.

Som vanligt är det inflationsförväntningarna som avgör hur orolig man ska vara för överhettningsproblematiken, enligt Hedén Westerdahl:

– Börjar de komma upp i 3 eller 4 procent, då tror jag man ska vara orolig.

Hon konstaterar samtidigt ”en viss nervositet” på de finansiella marknaderna inför utvecklingen, med börser och bostadspriser på rekordnivåer.

– Jag har svårt att säga om det här är en risk för en bubbla eller så. Men att det kan komma en korrigering och att det inte kan fortsätta så här – det är min bedömning.