Reallönerna har sjunkit i ett års tid. Och de väntas fortsätta nedåt även nästa år. Det handlar om förlorad köpkraft när inflationen – det vill säga konsumentpriserna i årstakt – ökar betydligt mer än lönerna.

– Det tar nog ett par år innan reallönerna återhämtar sig till 2021 års nivå, 4-5 år till och med, säger Ylva Hedén Westerdahl, i samband med presentationen av årets sista upplaga av Konjunkturläget från KI.

– Och vi kommer inte att komma tillbaka till den prognos för reallöneökningar som vi hade innan den här höga inflationen. Så till viss del är det förlorade år, säger hon.

Mindre stöd än KI hade räknat med

När det gäller svensk ekonomi i stort räknar KI nu med ett BNP-fall på 1,1 procent 2023. I senaste föregående prognos, som kom i september, räknade KI med en nedgång på 0,1 procent.

Bostadsinvesteringarna och hushållens konsumtion bromsar in snabbt, enligt KI.

Prognossänkningen ligger i linje med dystrare indikatorer från bland annat inköpschefsindex och flera tecken på att arbetsmarknaden nu försämras. Dessutom är inflationen högre än vad KI trodde i höstas.

En annan viktig faktor bakom nedgången är att statliga stödåtgärder till hushåll och företag har blivit betydligt mindre än vad KI trodde räknade med.

– Vi hade tänkt oss ett betydligt större stöd från staten, från de här flaskhalsavgifterna, just till hushållen. Det är en sak som är klart annorlunda, säger Erik Spector, enhetschef på KI.

En kraftig lageruppbyggnad i ekonomin, vilket lyfte BNP under tredje kvartalet, tynger också prognosen framöver. Lagren kan inte växa mycket mer, enligt Spector. Och när de är fyllda går det inte att producera lika mycket som tidigare.

Det kraftiga fallet för bostadspriserna och bostadsinvesteringar är en annan faktor enhetschefen lyfter fram.

"Vi måste få ned efterfrågan"

Att blåsa på med mer stödpaket eller kompensation i lönekuvertet är dock inte oproblematiskt med tanke på att inflationen är så hög, enligt KI.

TT: Hur ser ni på möjligheten att pausa amorteringskravet?

– Vi håller med Riksbanken och Finansinspektionen. Det skulle skicka väldigt konstiga signaler, säger Hedén Westerdahl.

– Den bistra biverkningen av att vi höjer räntorna är att det blir en nedgång i ekonomin. Det måste till. Vi måste få ner efterfrågan, för att inte det här ska bita sig fast och sprida sig vidare och få andrahandseffekter i löneförväntningar, tillägger hon.

I prognosen räknar KI med att Riksbanken slår till med en räntehöjning till, i februari, med 25 punkter upp till 2,75 procent. Om räntorna på bolånemarknaden hänger med uppåt innebär det en kostnadsökning på 7 500 kronor per år före ränteavdrag för ett bolån på tre miljoner kronor.

Styrräntan på 1,50 procent 2025

Men redan till hösten 2023 väntas både inflationen och inflationsförväntningarna ha vikt ned sig i lågkonjunkturen, vilket i sin tur antas pressa Riksbanken till att göra helt om och sänka räntan igen redan nästa år och sedan fortsätta ned mot 1,50 procent i styrränta 2025.

Att inflationen faller – till 1 procent i KPIF-inflation 2024 enligt KI – innebär dock inte att priserna faller tillbaka ned till nivåerna före inflationschocken. Det handlar till största delen om att konsumentpriserna planar ut på den nya högre nivån.

– Det är ingen tröst egentligen, men det är bättre än att priserna fortsätter upp på en ännu högre nivå, säger Hedén Westerdahl.

– Man kommer fortsätta att få färre varor för sina pengar än vad man är van vid. Och lönerna kommer inte att kompensera, tillägger hon.