Reallönetillväxten väntas bli kraftigt negativ i år med en löneökningstakt på 2,4 procent. Denna kan jämföras med konsumentprislyften i årstakt i år på 6,8 procent, enligt KI:s prognos.
– Har vi en inflation på över 7 procent så betyder ju det här en real lönesänkning, så det är tydlig urholkning, säger Erik Spector.
Även nästa år äter inflationen upp löneökningarna, om än på en betydligt lägre nivå. Löneökningarna väntas 2023 hamna på 3 procent och inflationen på 3,2 procent.
Riskfylld mjuklandning
Inflation och räntor gröper ur hushållens utrymme för konsumtion, samtidigt som börsen har fallit och bostadspriserna har börjat vika av nedåt. Trots det tros den svaga konsumtionsutvecklingen hållas uppe av en stark arbetsmarknad och hushållens höga sparande, enligt KI.
– Det finns flera risker mer vi tror på en mjuklandning, säger Spector.
Än så länge syns inte konsumtionsnedgångens effekter på arbetsmarknaden. Sysselsättningen fortsätter öka och företagen ser en fortsatt god efterfrågan framöver, uppger Spector.
– Arbetsmarknaden kommer så emot och det här kommer inte drabba företagen på det sättet att de kommer behöva minska personalstyrkan.
Sysselsättningstillväxten har reviderats ner i KI:s prognos. Arbetslösheten väntas falla något under prognosperioden, men förblir relativt hög nästa år.
Svår balansakt
Enligt KI står Riksbanken just nu inför en svår balansakt. Åtstramningar krävs för att stävja inflationen, men samtidigt måste man undvika att lågkonjunkturen blir allt för djup.
– Vi tror inte på att det blir någon form av ekonomisk kris, men sedan finns det alltid risker, säger Spector.
Den största risken, menar Spector, är hur ekonomin kommer reagera på den snabba räntehöjningen. Enligt KI:s prognos kommer riksbanken höja styrräntan från 0,25 procent i dag till 1,50 procent i slutet av året. Där väntas räntan stanna till och med prognosperiodens slut 2026.
– Det finns stora risker och det är mycket kopplat till inflation och höga räntor.
BNP-minskning i första kvartalet
Konjunkturuppgången i svensk ekonomi "bröts abrupt det första kvartalet i år", med en BNP-minskning på 0,8 procent, konstaterar KI, vars ekonomer sänker BNP-prognosen för i år och nästa år till 1,9 respektive 1,2 procent. I senast föregående prognos från i mars räknade KI med en tillväxt på 3,3 procent 2022 och 2,1 procent 2023.
Det är svårt att bedöma osäkerheten i KI:s huvudscenario om en mjuklandning för ekonomin, menar Spector. Inflationen som riksbanken står inför drivs av flera yttre faktorer som kriget i Ukraina, nedstängningar i Kina och coronapandemins utveckling.
– Riksbanken kommer inte försöka få ner inflationen i morgon, det här är ett långsiktigt projekt och det handlar framför allt om att förankra förväntningarna om inflationen kring målet, säger han.