Enligt KI bör parterna i detta läge vara återhållsamma med att höja minimilönerna, för att underlätta för grupper att etablera sig på arbetsmarknaden.
En effekt av den högre långtidsarbetslösheten blir enligt KI att den så kallade jämviktsarbetslösheten i Sverige stiger till 7,0 procent år 2022. Det kan jämföras med 6,8 procent före pandemin.
"Arbetslösheten i Sverige är koncentrerad till vissa grupper, främst unga, utrikes födda och personer som saknar fullständig gymnasieutbildning. Parterna kan bidra till att underlätta för vissa grupper att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden genom återhållsamhet i ökningen av minimilönerna", skriver KI i ett pressmeddelande.
Enligt KI minskar både sysselsättningen och antalet arbetade timmar när minimilönerna höjs och lönestrukturen pressas samman i branscher där arbetslösheten är hög.