De kinesiska fastighetsbjässarna är hårt pressade just nu. Kinas största fastighetsutvecklare Country Garden Holdings redovisade tidigare i veckan ett vinsttapp på 96 procent för det första halvåret i år, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.
Samtidigt befinner sig den andra kinesiska fastighetsjätten Evergrande i finansiell kris sedan ett år tillbaka efter att ha missat sina lån- och obligationsbetalningar. Bolaget, som har skulder på över 300 miljarder dollar och som i nuläget genomgår en omfattande rekonstruktion, lyckades inte heller lämna in sin preliminära rekonstruktionsplan i slutet av juli som utlovats, skriver CNN.
Bolagen är inte ensamma i sektorn om att vara skuldtyngda. På grund av att flera stora kinesiska fastighetsbolag inte har kunnat betala av sina skulder har flera byggprojekt avstannat. Något som har lett till att hundratusentals bostadsköpare i Kina vägrar att amortera på sina bolån, enligt Bloomberg.
– Nu när bolagen inte kan betala sina byggare och underleverantörer så har byggprojekten satts på paus men lägenhetsköparna är fortsatt tvungna att betala sina bostadslån, säger Per Hammarlund, chefsstrateg på SEB med ett särskilt fokus på tillväxtekonomier.
Köps ofta på spekulation
Den kinesiska fastighetsmarknaden urskiljer sig något från resten av världen. Ofta köps bostäder på spekulation och färdigställandet av bostadsprojekt finansieras ofta av köparnas handpenningar.
Affärsmodellen, som har använts i Kina sedan drygt 30 år tillbaka, bidrog tidigare till stabila kassaflöden och låg skuldsättning för fastighetsbolagen, enligt Gunnar Påhlson, som förvaltar Carnegie Fonders Asienfond.
– Så länge som man lyckas öka försäljningen varje år så har det inte varit något problem när man har haft ett kassaflöde för att finansiera verksamheten, säger Gunnar Påhlson.
Men detta har förändrats när bolagen har expanderat och behövt finansiera sig via banklån och företagsobligationer, vilket har gjort att fastighetsbolagens skuldsättning skjutit i höjden.
Mer kreditberoende
I kombination med nya regleringar från Peking som kom 2020, som syftade till att minska skuldsättningen i näringslivet och hushållen genom att begränsa bankernas utlåning till bolag med låg ranking, så blev fastighetsjättarna ännu mer beroende av lån på kreditmarknaden.
– Affärsmodellen har byggts på finansiering via obligationsmarknaden, med korta lån på ett till två år, vilket har lett till att bolagen inte kan betala tillbaka lånen när de förfaller. Vilket leder till att man måste ta nya lån, som ofta har blivit ännu dyrare på marknaden på grund av den osäkerhet som finns, säger Gunnar Påhlson.
För att undvika en fastighetskrasch har myndigheter i Kina manat på banker att öka sin utlåning för att försäkra sig om att byggprojekten som redan har blivit sålda färdigställs och förhindra att social oro bryter ut bland befolkningen.
Men det är samtidigt en svår balansgång för Peking.
– Man vill inte stimulera sektorn allt för mycket när man inser att den har vuxit sig stor och försöker därför gradvis släppa ut luften ur fastighetsbubblan. Å andra sidan finns risk för en rejäl inbromsning i ekonomin, säger Hammarlund.
Kan påverka råvarupriser
Om en krasch skulle inträffa skulle den kinesiska ekonomin kunna krympa rätt rejält, med runt fem till tio procent vid ett värsta scenario, enligt Per Hammarlund. När bygg- och fastighetssektorn utgör runt en tredjedel av Kinas BNP kan den begränsade tillväxten även påverka länderna som exporterar till Kina.
– Råvarupriserna skulle sannolikt falla ganska kraftigt om den kinesiska fastighetssektorn går omkull. Det skulle drabba länder som till exempel Sydafrika och Brasilien som förser den kinesiska byggsektorn med råvaror och insatsvaror, säger Per Hammarlund.
Samtidigt har de återkommande pandeminedstängningarna slagit hårt mot den kinesiska exporten och ekonomin, vilket gör att en fastighetskris skulle förvärra situationen ytterligare – och få svallvågor på världsekonomin.
– På det sättet kan det få konsekvenser när världsekonomin redan är på väg mot en lågkonjunktur, säger Gunnar Påhlson.