Vårbudgeten tar mest sikte på ändringar för innevarande år, alltså 2023. Och där har de hittills utlovade pengasatsningarna till svenska folket varit ganska magra, jämfört med de många föregående krisbudgetar som lades fram coronapandemins spår.

Men regeringen kan också komma att hinta om vad man vill göra med statens pengar 2024. På agendan står framför allt skattesänkningar och lägre drivmedelspriser, enligt höstens överenskommelse mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna.

Men låt bli det. Håll i pengarna, inga vidlyftiga satsningar, inflationen är långt ifrån hanterad ännu, varnar statliga Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen. Att elda på ekonomin nu hotar bekämpningen av den höga inflationen, då riskerar krisen bli mer utdragen.

– Inga stora reformer av typen generella skattesänkningar eller höjda barnbidrag åt alla, säger han.

Inte för att regeringen och staten inte skulle ha råd.

– Det finns utrymme i statsfinanserna, men det är inte den lämpligaste politiken, säger Albin Kainelainen.

Välriktade åtgärder

Men om det blir en djupare lågkonjunktur senare i år?

– Då är det penningpolitiken som ska stimulera med sänkta räntor i första hand, inte finanspolitiken, säger Kainelainen, förutsatt att inflationen verkligen har gått ner.

Många hushåll har det kämpigt i inflationens spår, och Riksbankens räntepolitik är ett dåligt instrument för att ägna sig åt fördelningspolitik. Men politikerna kan göra särskilda satsningar för att fördela bördorna.

– Välriktade åtgärder är inte särskilt inflationsdrivande, men då ska det handla om enskilda miljarder, snarare än tiotals miljarder, säger Albin Kainelainen.

Regeringen får också gärna ägna sig åt mindre kostnadsslukande långsiktiga åtgärder i kommande budgetar, exempelvis på energiområdet, enligt KI-chefen. Det finns säkert många människor som räknar med mer elstöd framöver, utöver det redan utlovade. Men det är dålig politik, säger han.

– Att hoppa från tuva till tuva är inte bra.

Tveksamt stödja

En eventuellt stor tillkommande kostnadspost i budgeten för nästa år är statsbidragen till kommunsektorn. 24 miljarder extra har intresseorganisationen SKR sagt behövs nästa år.

Konjunkturinstitutet har tolv miljarder i sin prognos. Enligt Albin Kainelainen spretar behoven väldigt mycket mellan olika kommuner och regioner. Han lyfter det faktum att många kommuner som sålt ut sina fastigheter – trots varningar om det ekonomiskt olämpliga – nu åker på en kostnadssmäll i ökade hyror när inflation och räntor dragit i väg.

– Ska staten gå in och kompensera de kommunerna? Det är ju ganska tveksamt, säger han.