– Det är en tydlig trend. Det är väldigt bra bankrapporter vi ser, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank.
Största skrällen hittills är Swedbank, som slog förväntningarna rejält. Men SEB såg också starkt ut och avslutade 2022 bättre än vad de flesta räknat med på de flesta rader i bankens bokslut.
Tror på fortsatt god lönsamhet
Handelsbankens rapport dröjer till veckan som kommer, men finländska Nordea – den fjärde storbanken på den svenska marknaden – kom i torsdags med en rapportrökare som gav ett kurslyft för aktien.
– Bankerna har bra intäkter, kontroll på kostnaderna och väldigt, väldigt god kreditkvalitet. Det är precis det man vill se från ett banksystem, säger Håkansson.
Han tror att lönsamheten kommer vara fortsatt god de närmaste åren.
– Även om räntorna skulle sänkas lite grann 2024–2025 kan jag inte tänka mig att vi går tillbaka till noll i styrränta – vilket var ett tydligt policymisstag (från Riksbankens sida). Ligger du kvar på en ränta på över 2 procent ger det strukturellt bättre lönsamhet för bankerna. För det kostar bankerna väldigt mycket pengar att ha nollränta, säger han.
Han delar bilden av att en del högt belånade svenskar kan få det tufft i det högre ränteläget, men tror inte det slutar med någon våg av kreditförluster.
– Hushållen kommer dra åt svångremmen genom att konsumera mindre, men jag har väldigt svårt att de inte kommer att betala ränta på sina bolån.
En rad faktorer talar emot detta, enligt Håkansson.
– Skulder i Sverige skrivs inte av på samma sätt som i andra länder. Och det är svårt att hitta alternativa boenden, då vi inte har en fungerande hyresmarknad i Sverige, tillägger han.
Att bankerna går bra samtidigt som reallöner faller och räntorna stiger för svenska hushåll ser Håkansson som en naturlig konsekvens av den penningpolitik Riksbanken för.
– Bankerna kan ju inte avstå från att höja räntan mot sina kunder, för då funkar ju inte Riksbankens räntevapen. De vill ju få upp boräntorna för att kyla av marknaden, så att konsumtionen minskar. Det är målet med alltihop, säger han.
Bankskatt och amorteringskrav
Och skulle det finnas skäl att stödja hushållen tycker Håkansson ett slopat amorteringskrav – ett vallöfte som lagts åt sidan sedan det ratats av både Finansinspektionen och Riksbanken – ser ut som ett bra verktyg.
– Tar man bort det kravet ger man ett väldigt väl riktat stöd till de svagaste hushållen, säger han.
– Jag förstår absolut inte diskussionerna runt detta. Det är ju mer inflationsdrivande att betala ut elstöd på det sätt som det blir nu, tillägger han.
Hushållen skulle också kunna få hjälp i form av lägre avgifter och räntor på sina räkningar från banken om den så kallade riskskatten på kreditinstitut ta bort, enligt Håkansson.
Riskskatten, även kallad bankskatt, beräknas ha dragit in 5 miljarder 2022 och ska framöver ligga på 6 miljarder per år.
– Det drabbar kunderna. Bankskatten betalas med högre räntor och avgifter. Den borde försvinna, men jag tror inte den kommer att försvinna, säger han.