Fribeloppet, eller inkomstprövningen för studenter som tar studiemedel från CSN, slopades av regeringen våren 2020. Det huvudsakliga syftet var för att fler som studerade skulle kunna anställas inom vården för att avlasta under pandemin.
Innan fribeloppet slopades kunde studenter ha inkomster till ett visst belopp och samtidigt få sitt studiemedel, alltså både lån och bidrag. Beloppet varierar beroende på om man tar studiemedel för heltid eller deltidsstudier, samt antalet veckor man tar studiemedel för.
Det slopade fribeloppet gällde däremot inte enbart för de som arbetade inom vården utan för alla högskole- och universitetsstudenter.
– Under tiden som fribeloppet slopades såg vi att den genomsnittliga inkomsten bland de studerande med studiemedel ökade med 19 procent, en större ökning än vad vi brukar se och det är med anledning av att fribeloppen slopades, säger Peter Engberg, som är analytiker på CSN.
Fler översteg inkomsttaket
Under höstterminen samma år steg andelen som översteg fribeloppet från sju till fjorton procent. Av dessa skulle fyra procentenheter inte ha haft rätt till något studiemedel alls, alltså inte heller bidrag, om fribeloppet hade funnits kvar då.
Främst ökade andelen äldre med höga inkomster som började studera men som samtidigt hade ett arbete som huvudsyssla och huvudsakliga inkomst, enligt CSN.
Att fribeloppet nu återinförs innebär studenter inte kommer att kunna tjäna lika mycket som tidigare. Enskilda individer kan behöva se över sin inkomst för att kunna fortsätta att ta studiemedel.
Men att den genomsnittliga inkomsten ökade så pass mycket berodde till stor del på att andelen äldre med höga inkomster sedan tidigare då började studera.
– När det kommer till de yngre studerande har vi inte sett någon effekt när det kommer till vad de tjänade innan och under slopandet av fribeloppet. Utan de tjänar någorlunda lika mycket nu som när fribeloppet fanns, säger Peter Engberg.
Så mycket får du tjäna
En universitets- eller högskolestuderande som läser på heltid och tar fullt studiemedel under en vanlig hösttermin på 17 veckor kunde innan fribeloppet togs bort tjäna 107 602 kronor som mest. Per månad, juli till december, blir det då 17 933 kronor.
På vårterminen, som är lite längre, kan en heltidsstudent tjäna som högst 13 253 kronor per månad.
Om man började studera under pandemin har man kanske aldrig stött på fribeloppet. I en undersökning som CSN gjorde i vintras svarade en fjärdedel av studenterna att de inte alls vet vad fribeloppet är.
Om du som student misstänker att du har tjänat för mycket så kan du bli återbetalningsskyldig och det gäller därför att ha koll på sina lönespecifikationer.
– Har man tjänat för mycket ska man ta kontakt med CSN och meddela oss. Därefter försöker vi hjälpa till så gott vi kan, säger Peter Engberg.