Kommunala taxor ökar – och skiljer mycket

Löpande månadskostnader för vatten, avfall, el och fjärrvärme ökar, men det är stora skillnader beroende på var man bor. –Det handlar om drygt tusen kronor i månaden mellan den dyraste och billigaste kommunen, säger Mari-Louise Persson på Riksbyggen.

Avgifter för V/A, el, sophämtning och uppvärmning har ökat. Det skiljer sig också mycket beroende på var i landet man bor.

Avgifter för V/A, el, sophämtning och uppvärmning har ökat. Det skiljer sig också mycket beroende på var i landet man bor.

Foto: Johan Hallnäs/TT

Ekonomi2021-11-11 05:30

Om man slår ihop kostnaderna för el, vatten, avlopp, avfall och fjärrvärme har de ökat med i genomsnitt 2,3 procent på ett år, enligt en rapport från Nils Holgersson-gruppen.

Det är högre än den allmänna kostnadsökningen på 1,7 procent.

– Samtliga av de här avgifterna har ökat mer än KPI under de åren vi har mätt (sedan 1996), säger Mari-Louise Persson, hållbarhetschef på Riksbyggen.

Företag prissätter olika

Det är generellt dyrare att betala de löpande kostnaderna för ett hushåll i glesbygd än ett hushåll i städer, men det kan bara förklara en del av skillnaden.

Det beror också på att företagen som hanterar till exempel avfall, äger elnätet eller hanterar fjärrvärme prissätter olika.

– Där tänker jag att det är upp till de olika företagen att svara på det. Vi belyser hur det ser ut i olika delar av landet.

De tre dyraste kommunerna är Nordanstig, Härjedalen och Mörbylånga. De tre billigaste är Borlänge, Luleå och Piteå. Kommuntaxorna kan skilja sig tusen kronor per månad för en lägenhet på 67 kvadratmeter.

– Vi ser att det finns stora skillnader mellan kommunerna och att de skillnaderna består över åren, säger Mari-Louise Persson.

Varför kommuner och företag som tillhandahåller elnät, avfallshantering, vatten/avlopp och fjärrvärme prissätter olika har inte rapporten analyserat. För att se det måste man undersöka varje kommuns förutsättning.

– Vårt syfte med undersökningen är att belysa den här frågan eftersom det inte är någon annan som gör det. Vi önskar att priserna är transparenta och att det finns en god framförhållning av detta så att kunderna inte drabbas av chockhöjningar.

Elnätsavgifterna minskar

Även om priset på elen vi förbrukar har ökat på sistone har den fasta avgiften för elnätet minskat för andra året i rad (-2,9 procent). Rapporten har utgått från de största elleverantörerna i varje kommun. Den totala kostnadsökningen för el var 1,9 procent.

Rapporten görs årligen av "Nils Holgersson-gruppen" bestående av Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

Statistiken har hämtats från Svenskt Vatten, Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige och statistikmyndigheten SCB.

Fakta: Nils Holgersson-rapporten

Nils Holgersson-gruppen har gett ut rapporten "Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige" varje år sedan 1996. I undersökningen "förflyttas" en fiktiv bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning.

Statistiken hämtas från Svenskt Vatten, Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige, statistikmyndigheten SCB.


Fakta: Kommunala taxor

De löpande kostnaderna för vatten/avlopp, el, avfall och fjärrvärme har ökat 2,3 procent i landet jämfört med ifjol.

Vatten/avlopp: +4,8 procent.

Avfallshantering: +4,1 procent

El (elnätspris, elhandelspris och skatt): +1,9 procent

Fjärrvärme: +1,2 procent

Den allmänna kostnadsökningen under perioden var 1,7 procent.

Källa: Nils Holgersson-rapporten 2021

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!