Svenskarnas lånekostnader för konsumtionslån ökar kraftigt och myndigheter har vid flera tillfällen varnat för utvecklingen. Att fler som handlar på nätet väljer att betala senare är en faktor som driver på utvecklingen, enligt Konsumentverket och Finansinspektionen (FI). Små krediter på under 10 000 kronor och stora blancolån, på över 250 000 kronor är det som har ökat mest på senare år, enligt FI.

Det är för enkelt att handla på kredit och att ta lån för konsumtion, anser myndigheterna, och många får i dag betalproblem kort efter att de beviljats en konsumentkredit.

– Det är oroande rapporter från Konsumentverket och Finansinspektionen och det visar att det finns många låntagare som drabbas av betalningsproblem. Jag tycker att det finns skäl att känna en oro, säger Åsa Lindhagen (MP), till TT.

Utnyttjar utsatta

Oseriösa aktörer, som inte tar det ansvar som förväntas av dem och inte följer gällande riktlinjer och så kallad god kreditgivningssed är en av orsakerna till de växande problemen, anser ministern.

– Det har funnits möjligheter att dra nytta av människor i en utsatt situation, säger Åsa Lindhagen.

Omkring en femtedel av hushållens lån utgörs av konsumtionslån, enligt FI. Men konsumenternas kostnader för dessa lån utgör en majoritet av de totala lånekostnaderna, det vill säga hushållen betalar mer för konsumtionslånen än för bolånen. Det beror bland annat på att räntorna för konsumtionslån är väsentligt högre.

För drygt två år sedan infördes nya regler för högkostnadskrediter med en effektiv ränta som överstiger 30 procent. Ett ränte- och kostnadstak infördes för dessa lån. Räntan för en högkostnadskredit får aldrig överstiga 40 procent och summan av kostnaderna för krediten, det vill säga räntor och avgifter, får inte överstiga det lånade beloppet.

Behöver utvärdera

I sin senaste rapport konstaterar Konsumentverket dock att effekterna av taken har begränsats av att många kreditgivare rundar systemet genom att exempelvis sätta räntan strax under nivån för att det ska klassas som en högkostnadskredit och att det fortfarande innebär en förhållandevis hög ränta för konsumenten.

– Vi har haft ett behov att införa ett ränte- och kostnadstak. Det är ett viktigt steg framåt och skickar en viktig signal, att vi står på konsumenternas sida. Men de lagändringar vi gör behöver vi alltid utvärdera, säger Åsa Lindhagen.

En annan åtgärd hon lyfter är den lagändring som trädde i kraft 1 juli i fjol som innebär att direktbetalningsalternativ ska vara förvalt när man handlar på nätet.

– Det är för att säkerställa att det ska vara ett aktivt val att handla på kredit. Den lagändringen är väldigt ny så vi får se vad det har gett för effekt. Det har FI ett särskilt uppdrag att titta på, säger Åsa Lindhagen.

Efterfrågar utredning

FI önskar att regeringen ska tillsätta en utredning gällande möjligheter till att upprätta ett nationellt skuldregister där uppgifter om en persons samtliga skulder skulle finnas, för att underlätta kreditprövningar. Där har ministern i dagsläget inget besked att ge.

– Men att vi inte har ett skuldregister i dag är ingen ursäkt för företag som lånar ut att inte agera, det vill jag vara väldigt tydlig med. Alla företag som jobbar med långivning ska leva upp till en god kreditgivningssed och hur kreditprövningar görs är något FI ska titta på nu, säger Åsa Lindhagen.

Ett problem myndigheterna ser är att kreditprövningarna i dag många gånger är bristfälliga och går för snabbt. Exempelvis förekommer det att fakturaköp omvandlas till delbetalningsalternativ utan att föregås av kreditprövningar.

– Det är uppenbart att det finns behov att stärka människors skydd på den här marknaden, säger Åsa Lindhagen.

Spärrtjänst diskuteras

FI, Konsumentverket och Kronofogden har också lyft att de vill se att branschen tar ett större ansvar för konsumenternas bästa. En spärrtjänst för konsumenter som vill spärra sig från att ta krediter har föreslagits. Många i branschen är positiva till en sådan men vissa anser att det skulle behövas lagändringar för att det ska bli verklighet.

– Det är intressant att det diskuteras och är något jag i grunden ser positivt på. Det finns ju sådana möjligheter på spelmarknaden till exempel, säger Åsa Lindhagen.

Hon lyfter också att EU-kommissionen snart ska lägga fram ett förslag på reviderade regler för konsumentkrediter.

– Jag har inte insyn i detaljerna men där tänker jag att det är väldigt viktigt att vi är aktiva från svensk sida. Det här är viktiga frågor också på EU-nivå, säger Åsa Lindhagen.