Kostnaderna för ränteavdraget väntas rusa

I takt med att Riksbanken höjer styrräntan kommer statens utgifter för ränteavdraget att ticka uppåt.

Sedan 2018 har staten lagt runt 20 miljarder per år på ränteavdraget, enligt Konjunkturinstitutets (KI) beräkningar.

Nu väntas kostnaden enligt KI öka med 6 miljarder kronor i år.

Sist det låg på ungefär samma nivå var 2010. Då var räntan högre än nu, men skuldstocken var lägre.

– Ränteavdragets storlek beror både på räntan och skuldsättningen. Nu har räntan varit låg men hushållens skuldsättning har ökat i och med att bolånen har ökat, säger Elin Ryner, nationalekonom på Konjunkturinstitutet.

16 miljarder på tre år

Under 2023 räknar Konjunkturinstitutet med att kostnaderna för ränteavdraget ökar med ytterligare 6 miljarder kronor och sedan en ökning med 4 miljarder under 2024.

På tre år kan alltså kostnaderna för staten öka med 16 miljarder kronor. Som jämförelse steg ränteavdraget bara med 3 till 4 miljarder totalt mellan 2015 och 2020.

Enligt Ekonomistyrningsverket (ESV), som gör en något annan beräkning, kommer kostnaderna för ränteavdraget att ligga på runt 57 miljarder kronor år 2025. ESV räknar med att kostnaderna för staten ökar med 5 miljarder under 2022.

Det kan låta som dramatiska utgiftsökningar, men både KI och ESV understryker att det inte spelar någon större roll för statsbudgeten, eftersom även statens intäkter ökar i takt med att räntan stiger.

Oavsett så är ränteavdraget omdiskuterat av andra skäl. Flera riksdagspartier har förespråkat en nedtrappning.

Slår mot unga

Enligt John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, kan politikerna ha missat den chansen nu när räntorna stiger.

– Att i dagsläget förespråka en snabb nedtrappning tror jag inte att någon politiker skulle vilja, eller våga. Det här är något man behöver ha en lång planeringshorisont för, säger han och fortsätter:

– Ett argument har varit att det driver upp bostadspriserna. Jag är inte övertygad om att det stämmer. Oavsett är vi i en helt annan situation nu där vi snarare är rädda för alltför stora fall i bostadspriserna.

Enligt John Hassler skulle ett slopat ränteavdrag främst gynna dem som har råd att betala en bostad med egna pengar, och alltså missgynna dem som behöver låna.

– Det skulle slå mot unga hushåll i storstadsområdena. När det kommer till de stora systemen, som har väldigt stor betydelse för folks ekonomi i ett långsiktigt perspektiv, så vill vi ha långsiktig stabilitet. Det gäller till exempel pensionerna och bostadsbeskattningen, dit ränteavdraget hör, säger han.