Störst rörelser noterades måndagen den 20 september med en nedgång på 3 procent, den sämsta handelsdagen sedan i maj. Vid fallet i september var mångas blickar riktade mot den kinesiska fastighetsjätten Evergrandes skuldproblem.
Men att reaktionen blev så kraftig handlar också om en rad underliggande faktorer som skapar en nervositet, enligt experterna.
Här är några faktorer som bidrar till oron på marknaden nu:
Tillväxten
Vart återhämtningen i kölvattnet av pandemin är på väg skapar frågetecken på marknaden.
– Huvudanledningen, som gör börsen surare, är att accelerationen i tillväxten har bromsat in. Det gör marknaden känsligare för negativa överraskningar, säger Molly Guggenheimer, aktiestrateg på Danske Bank.
Flera bedömare räknar inte med att vi kommer att se samma höga tillväxttal framöver.
– Vi har toppkänning på BNP-tillväxten. Jag tror att vi har sett det mesta och det bästa av den, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB.
Centralbankerna
Under förra veckan duggade centralbanksbeskeden tätt med skarpast strålkastarljus riktat mot amerikanska Fed.
Stödpolitiken från centralbankerna är något marknaden hela tiden har i blickfånget med en medföljande känslighet för förändringar, enligt experterna. En oro för åtstramningar skapar ofta negativ stämning.
– Fed är en viktig beståndsdel. De sade i förra veckan att de ska skala ned de stora stödköpen och att det ska gå ganska snabbt. Det har varit en av de stora snackisarna i år och kan knappast vara en överraskning. Men kombinationen av att Fed intar en stramare position samtidigt som accelerationstakten i tillväxten avtar är inte bra för marknaden, säger Molly Guggenheimer.
– Precis som vi har toppkänning i tillväxten har vi toppkänning i stödpolitiken. Vi går från pandemimiljön, låg ränta och centralbanker som trycker ut pengar, till en mer normal miljö, säger Robert Bergqvist.
Inflationen och räntan
Inflationen har under stora delar av året hovrat som ett orosmoln över marknaden med en medföljande rädsla för att räntorna ska höjas. Inflationen ligger på många håll i världen tydligt över centralbankernas mål. Den senaste veckan har räntan på den amerikanska tioåriga statsobligationen återigen börjat stiga.
– Huvudbudskapet från centralbankerna är att det här är övergående men jag noterar att man har börjat svaja lite på målet, att det kan ligga kvar lite längre än man tänkt sig. En högre inflation under en kortare tid är egentligen inget problem. Men om inflationsförväntningarna stiger biter det sig fast hårdare, säger Bergqvist.
– Man ska inte glömma den negativa tillväxtdelen av en hög inflation. Det påverkar tillväxten när du exempelvis måste lägga mer pengar på dyrare mat eller energi, fortsätter han.
Energipriser
Bränslekris i Storbritannien och elbrist i Kina till följd av brist på kol är andra faktorer. Under den senaste tiden märks uppgångar i energipriserna. Exempelvis steg priset på ett fat Nordsjöolja (brent) upp över 80 dollar fatet på tisdagen, för första gången på tre år.
– Stiger priset på oljan blir det nästan som en skattehöjning i effekt. Det är en beståndsdel som är viktig i varor som alla behöver, säger Guggenheimer.
Men att det skapar en volatilitet nu anser hon har främst att göra med det övergripande, att takten i tillväxtökningarna avtar.
– Det här är något börsen skulle ha hanterat i april. Men nu får det som är lite negativa överraskningar bäring på börsen och gör att det blir mer volatilitet.
Evergrande
Kina är en av världens största ekonomier och det som händer där kan smitta av sig på den globala ekonomin. Den kinesiska ekonomin har varit under press hela året.
Att fastighetsjätten Evergrande dras med ett massivt skuldberg och likviditetsproblem har varit känt en längre tid, men när betalningstiden för några av företagets obligationer var på väg att gå ut, utan en lösning i sikte, sände det chockvågor till marknaden.
– Isolerat i en perfekt miljö, om det hänt i april i år, tror jag inte att Evergrande hade haft så stor effekt alls, säger Guggenheimer.
Men rädslan stabiliserade sig hyfsat snabbt när oron för att hela banksystemet skulle sättas i gungning avtog. Dock kvarstår bolagets skuldproblematik.
– Men man har förstått att det inte får så stora effekter. Det är inget som kommer att påverka banksystemet i stort. När man kommit över den puckeln är det snarare ekonomiska spridningseffekter man oroar sig för, säger Molly Guggenheimer.
Höst
Höstmånaderna brukar kunna bjuda på en dystrare stämning på börsen, påpekar Robert Bergqvist.
– September brukar vara en månad då det är lite mer skakigt. Det ser man historiskt. Stora börskorrigeringar har haft en tendens att dyka upp efter sommaren. Kanske är det att när man tittar in i slutfasen av ett år så börjar man ta hem vinster, säger han.
– Man ska heller inte glömma den stora bilden. Vi har haft nästan ett och ett halvt år med väldigt bra utveckling. Då kommer det naturligt frågetecken om det kan fortsätta på det här sättet.