Inom loppet av ett dygn – med start tidigt på onsdag morgon – ska i tur ordning Handelsbanken, SEB, Nordea och Swedbank redovisa sina delårsrapporter för årets första kvartal.

Rapporterna kommer efter en period präglad av högre riskpremier på bankers finansiering i skuggan av massiva utflöden från bankkonton – som sänkt flera nischbanker i USA och som nästan slog ut den anrika schweiziska förmögenhetsförvaltaren Credit Suisse i mars.

Strypt efterfrågan på bolån

På hemmafronten är det också stökigt. Ett högre ränteläge stryper efterfrågan både på bolån och företagskrediter.

Den amerikanska storbanken Citis bankanalytiker har tittat närmare på förutsättningarna för de svenska storbankerna inför rapporterna. De konstaterar att det trots allt ser lite bättre ut än väntat i de nordiska ekonomierna, inklusive Sverige. Och risken för att inflationen ska skena i väg ännu mer har dämpats av den svenska lönerörelsen, som resulterat i förhållandevis måttliga löneökningar trots den skyhöga inflationen.

Samtidigt präglas bankernas lukrativa bolånemarknad av inbromsningen på bostadsmarknaden, med prisfall och högre räntor som drivkrafter.

Det pekar uppåt för räntenettot

Bankerna har också än så länge valt att krympa sina bolånemarginaler och inte höjt boräntorna i samma takt som Riksbanken har höjt styrräntan.

Detta ser dock inte ut att dra ned räntenettot, det vill säga det bankerna tjänar på skillnaden mellan in- och utlåningsräntor. Bankernas sparräntor och andra inlåningsräntor har nämligen höjts ännu mindre än boräntorna.

Resultatet är tydligt. Det pekar mot kraftigt stigande räntenetto jämfört med första kvartalet 2022, enligt nyhetsbyrån Bloombergs sammanställningar av prognoser. Citis analytiker gör samma bedömning.

Och bland de svenska bankerna fortsätter Nordea och Swedbank att se relativt bättre ut jämfört med SEB och Handelsbanken om man utgår från hur räntorna ligger på nya bolån med tremånaders löptid, enligt Citis analytiker.