Bilderna från Lehman Brothers-kraschen har blivit klassiska – medarbetare vid den amerikanska banken som bär ut sina tillhörigheter i stora pappkartonger från huvudkontoret.

Det var där och då finanskrisen blev ett faktum som kom att få konsekvenser under flera års tid och innebar förlorade miljardbelopp. 15 år senare står nu finansmarknaden åter igen i fokus, den här gången har dock Lehman Brothers bytts ut mot Silicon Valley Bank, en nischbank inriktad mot startup- och tillväxtbolag med huvudsäte i Kalifornien, USA.

Oron sprids

Kollapsen för Silicon Valley Bank som följts av flera andra amerikanska aktörer, har gjort att oron för en repris har spridit sig.

– Det är inte tillnärmelsevis som finanskrisen 2008–09, det vi ser nu är en klassisk "bankflykt", det vill säga kunder som tar ut sitt kapital, men att det här skulle bli en djup internationell finanskris ser jag som osannolikt, säger Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan, till TT.

Han baserar detta på att när finanskrisen bröt ut handlade det om ett stort antal aktörer inom hela finanssystemet, dessutom kopplat till värderingen av amerikanska bostadsobligationer.

– Det var en oändligt stor marknad och drabbade väldigt många aktörer som var kopplade till finanssystemet, till exempel Lehman Brothers. Silicon Valley Bank har inte samma kopplingar till andra aktörer, säger han.

Kraftiga nedgångar

Marknadsoron har dock spridit sig de senaste dagarna med kraftiga kursnedgångar globalt, framförallt inom finanssektorn där bankaktier tar stryk även på Stockholmsbörsen. Som akut åtgärd har man från amerikanskt myndighetshåll gått ut och garanterat att kunder ska få tillgång till sina insättningar i SVB.

– Även en liten snöboll kan om den tillåts rulla på sluta med en lavin. Om man vill undvika självuppfyllande profetior om att människor oroar sig för sin ekonomi är det här det klassiska motdraget, att staten går in, säger Per Strömberg.

TT: Men är det statens uppgift att gå in och rädda banker som hamnat i ekonomisk kris?

– Kostnaderna att inte göra något kan bli väldigt hög, det såg vi vid Lehman. En direkt lärdom nu är att man inte gjort tillräckligt bra stresstester på de här bankerna. Efter finanskrisen har det varit mycket lagar och regleringar och det har uppenbarligen inte gjorts här.

Större krav

Per Strömberg bedömer därför att när väl läget klarnat och lugnat ned sig kommer man från myndighetshåll att ställa just sådana krav och om man inte uppfyller dessa så kommer aktörerna avkrävas att ta in större kapital.

TT: Vad är din värsta farhåga, vad skulle kunna utlösa en större och mera omfattande kris?

– Det skulle vara att det sprids panik lite bredare, kanske att krisen går in i de mera traditionella bankaktörerna eller påverkar marknaderna för företagscertifikat som många finansiella aktörer förlitar sig på.