Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB

Robert Bergqvist berättar att den vanligaste frågan han får, det är vart lågkonjunkturen egentligen har tagit vägen.

Alla undrar, för när industrin går bra och många fortfarande har råd att både konsumera och resa på semester, så känns det som att vi går och väntar. Trots massiva räntehöjningar.

Den är försenad, enligt Robert Bergqvist. Men den kommer, det är han säker på.

– Lågkonjunkturen har aldrig förr varit så väntad. Vi har förberett oss väl.

Däremot är det inte säkert att lågkonjunkturen blir så djup eller svår. Just för att vi är beredda och kunnat bygga upp försvarsmekanismer, tror han.

– Med reservation för två saker, Ukrainakriget och Putin, och så den u-sväng som centralbankerna gjort när det gäller räntan. Har det gått för fort med höjningarna? Vi kanske får en penningpolitisk baksmälla.

Men vi måste konsumera mindre, och för att det ska bli så höjer Riksbanken räntan.

– Plånböckerna krymper, och det är precis det som Riksbanken vill.

Det kommer att bli tuffare, det är han helt säker på. Lågkonjunkturen kommer att märkas.

– Det är svårt att säga tidpunkten. Alla går och väntar, säger Robert Bergqvist.

.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea

– Lågkonjunkturen är redan här. Det innevarande året blir svagt, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Fast det är olika mellan olika branscher, konstaterar hon också. Frågar man någon i byggbranschen eller i handeln vart lågkonjunkturen har tagit vägen blir de nog ganska irriterade, tror hon. De känner absolut av den.

– Nu måste hushållen ta höjd för att räntan kommer att höjas hela året. Det blir väldigt tufft för detaljhandeln.

Hon tror att ekonomin har varit kraftigt överhettad. Motståndskraften mot räntehöjningar är mycket större än vad som tidigare beräknats.

Arbetsmarknaden är också stark. Det beror enligt henne på att företagen inte vågar säga upp personal för att det är så svårt att få tag på folk.

– Det blir en tuff höst. Vi måste anpassa oss till att priset på pengar är högre nu.

Hon tror också att det blir en rätt seg och utdragen lågkonjunktur.

– Även 2024 blir tufft. Två år med svag tillväxt är lång tid, säger Annika Winsth.

.

Robert Boije, chefsekonom SBAB

Statliga banken SBAB spår svagt fallande bostadspriser framöver.

Men Robert Boije tycker att bostadsmarknaden är oväntat stark. Trots snabbt höjda räntor har exempelvis lägenhetspriserna gått upp ganska mycket i hela landet sedan årsskiftet.

– Bostadspriserna uppvisar en förvånansvärd motståndskraft.

Bostadsbyggandet är dock ett bekymmer, tycker han. Det har tvärnitat. Ett tecken på att lågkonjunkturen är här, enligt honom.

.

Arbetsförmedlingen

Arbetslösheten har sjunkit tillbaka i år. I maj uppmättes den lägsta arbetslösheten sedan 2009, 6,1 procent, berättar Elvira Josefsson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

– Konjunkturen har blivit svagare, men det märks inte på arbetslösheten, säger hon.

Visst, läget är osäkert, men Arbetsförmedlingen tror inte på någon jättedramatisk förändring framöver. Prognosen för arbetslösheten i år ligger på 6,4 procent som ett genomsnitt för hela 2023, och för 2024 på 6,5 procent.

– Varslen har ökat något, men det är inte som under pandemin.

Det ser dock väldigt olika ut i olika branscher. Byggbranschen och sällanköpshandeln har det tufft redan nu. Det kan bli värre framöver. Industrin har däremot inte sagt upp folk i någon större utsträckning.

Men det är också skillnader mellan olika delar av landet, förklarar Elvira Josefsson.

– I norra Sverige finns de stora industrisatsningarna som inte är konjunkturkänsliga.

Förutom folk till själva industrierna behövs också personal till allt runtomkring, som vårdpersonal, lärare och butikspersonal.

– Det är ett utbrett behov.

Annat är det i söder, runt storstäderna. Där är hushållen mer belånade och vacklar under räntehöjningarna. Det gör att det blir tuffare för sådana branscher som är beroende av att hushåll konsumerar, förklarar hon.

Frågan är varför det är så här. Lågkonjunktur och sämre tider, men hittills inte någon stigande arbetslöshet.

– Vi är också förvånade. Men vi tror att den stora bristen på arbetskraft i många branscher är en del av förklaringen. Företag väljer att behålla sin personal för att det är så svårt att få tag på folk, säger Elvira Josefsson.

.

Konjunkturinstitutet

Lågkonjunkturen är redan här, men den uppför sig inte riktigt som lågkonjunkturer brukar, enligt Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet.

– Den bild vi såg förra sommaren, att byggandet avstannar och att hushållen drar in på sin konsumtion, den har blivit verklighet. Men mycket har utvecklats bättre än vad vi trodde då, säger han.

Exportindustrin går väldigt bra, och arbetslösheten har inte stigit.

– Lågkonjunkturen är här, men den är inte så djup, så den märks inte som lågkonjunkturer brukar göra.

Hushållen har dragit in på sällanköpsvaror, som bilar och nya soffor, men inte på allt, konstaterar han. Till skillnad från vid pandemin och finanskrisen så har det inte blivit tokstopp i ekonomin.

Konjunkturinstitutet tror att lågkonjunkturen blir ganska mild och kortvarig, och att ekonomin kommer att börja växa igen redan nästa år.

TT: Men så många prognosmakare har haft fel hittills, är ni säkra på att det blir så?

– Det kanske är lite kaxigt, men den här gången är vi säkrare än vanligt, säger Albin Kainelainen.